lördag 31 december 2011

Vi, de drunknade...

Den 16 augusti 1807 avled båtmakaren Eric Olsson och hans hustru Maja Axelsdotter från Grönhufvud i Västermo socken. Enligt husförhörslängden drunknade de båda i "Hjelmare-graf", troligtvis detsamma som Hjälmare kanal.

Erik var 47 år gammal vid olyckan och hustrun Maja 32 år gammal. Erik hade tre hemmaboende barn från ett tidigare äktenskap och tillsammans hade de ytterligare två barn. Eriks barn var vid olyckan tillräckligt gamla för att reda sig själva och flyttade snart ut till olika gårdar i socknen där de blev pigor och drängar.
Yngste sonen Eric, 3 år vid olyckan, lämnades bort till torparen Olof Olsson (kanske en släkting till fadern Eric?) och hans hustru Maja Larsdotter i Häggbergshagen. Flickan Anna Lisa, född i mars 1807, och alltså endast ett halvt år gammal vid olyckan, stannade kvar på Grönhufvud och blev fosterdotter till sin 23 år äldre syster Kerstin som två år tidigare flyttat tillbaks till Grönhufvud med sin make Olof Larsson.

Vad det var som hände den 16 augusti 1807 vet jag tyvärr inte. Jag hade en förhoppning om att få reda på om det var fler inblandade i denna olycka, men då dödböcker saknas för denna period i Västermo, så blev det projektet något svårare. Dock satte jag mig en dag och bläddrade igenom hela husförhörslängden från första till sista sida och kom så småningom fram till att de båda verkade vara de enda från Västermo som drunknat i Hjälmare kanal denna dag.

Under detta sökande hitta jag dock ett flertal drunknade i Hjälmaren, både från Västermo och andra kringliggande socknar:

Den 11 mars 1802 drunknade bonden Jan Olsson från Vi Södragården, Västermo. Han angavs vara "drunknad under isen". Han blev 42 år gammal.

Från Vi Södragården kom också makarna Pehr Olsson och hustrun Kerstin Pärsdotter, 55 respektive 33 år gamla, som 19 juni 1807 drunknade i Hjälmaren. De båda var relativt nygifta. År 1804 dog Pehrs första hustru, Brita Larsdotter, och året efter kom så Kerstin till gården.

Den 27 november 1803 drunknade färjekarlen Olof Schöfding från "Hjelmaresunds norra Färjestad" i Öja socken. Även han uppgavs ha drunknat under isen. Olof blev 47 år gammal.

"Unge Pehr Larsson" i Kärrstugan, Öja drunknade "vid öppen sjö uti Hjelmaren" 8 september 1804. Unge Pehr blev 14 år gammal.

"I öppen sjö" drunknade även Olof Pehrsson från Tallkrogen i Öja. Han dog 28 augusti 1811 och blev 57 år gammal.

Från Götlunda socken kan bl.a. nämnas drängen Hans Norrman från Södra Lunger som drunknade under isen 27 november 1803, 24 år gammal samt den unge Anders Andersson från Södra Järnäs som "drunknade i Hjelmaren" 15 augusti 1807, endast 15 år gammal.

Tre män från Julita socken avled den 12 april 1809. Torparen Anders Nilsson från Brogtorp, 63 år gammal, torparen Lars Larsson från Holmen, 38 år gammal samt soldaten Johan Kast från Pepparkällan, 22 år gammal. Samtliga anges ha drunknat. I husförhörslängden står nämnt att åtminstone Anders Nilsson drunknat vid Hjelmarsund, troligtvis gällde detta dock för alla tre.

I Österåker dör två män den 1 maj 1804 efter att har färdats på en ekstock. Drängen Per Persson från Nederhulla Afradsgården, 24 år samt Lars Larsson, även han från Nederhulla Afradsgården, 18 år uppges båda ha "drunknat på en sjunken Ekstock".

Den 27/12 druknade fyra män i en råk på Hjälmaren. Det var skräddaren Eric Ersson i Klockartorp, Österåker "tillika med en Broder och en Svåger från Wingåker" samt bonden Olof Mårtensson från Blomsterhult, Österåker. De anges ha drunknat "vid en gemensam resa från Blomsterhult till Läppe". Eric va 36 år och Olof 41 år.

Dagtorparen Carl Carlsson från Lilla Gräflinge, Almby socken, "drunknade då han skulle gå öfwer Hjelmaren till Esplunda att göra dagswerke" 17 november 1804. Carl blev 44 år gammal. Vid samma tillfälle dog också drängen Isac Jansson från Stenstorp, 19 år gammal.

Anmärkningsvärt är att de flesta av de druknade är män i sin bästa ålder. Men Hjälmaren är dock känd för att kunna blåsa upp fort och för sitt stormiga vatten. Själva ordet Hjälmaren kommer från ett fornsvenskt ord som betyder ungefär buller eller stoj.