onsdag 22 oktober 2014

Brodthagens blommor

Jag blir bara mer och mer imponerad av alla de lantmätare som kartlade Sverige under 1600- och 1700-talen. En av mina favoriter är Peter Brodthagen som inte bara gjorde vackra och mycket intressanta kartor, utan dessutom lade stor möda på att också göra vackra kompassrosor, något som jag gärna tittar lite extra efter.

Peter Brodthagen var lantmätare i Älvsborgs län i slutet av 1600-talet.

Här följer ett knippe av hela eller delar av hans vackra kompassrosor.

 Alanäs, Mossebo socken, 1702

 Algrena, Ölsremma socken, 1702

 Ängasjö, Östra Frölunda socken, 1703

 Berg, Tranemo socken, 1702

 Berg, Tranemo socken, 1702

 Björstorp, Ljungsarp socken, 1700

Fläred, Strängsered socken 1701
 
 Gränd, Ljushults socken, 1699
 
 Gunntorp, Grönahög socken, 1700

  Gunntorp, Grönahög socken, 1700

 Hukkula, Timmele socken, 1695

 Hukkulla, Timmele socken, 1695

 Humlered, Strängsered, 1700

 Kärrabo, Marbäck socken, 1701

 Knätte, Knätte socken, 1700

 Är det Medusa mitt i bilden, tro?
Knestorp, Dalstorp socken, 1702

 Knestorp, Dalstorp socken, 1702

 Mossebo, Håcksviks socken, 1698

 Ods skog, Od med flera socknar, 1695

 Öja, Vartofta-Åsaka socken, 1701

 Öja, Vartofta-Åsaka socken, 1701

 Öjelunda, Norra Åsarp socken, 1700

Sålared, Timmele socken, 1701

Skäremo, Håcksviks socken, 1698

 Smula, Smula socken, 1700

 Smula, Smula socken, 1700

 Stensered, Marbäcks socken, 1696

 Toppbo, Tvärred socken, 1699

 Toppbo, Tvärred socken, 1699

 Tyggestorp, Tranemo socken, 1702

 Tyggestorp, Tranemo socken, 1702

 Vrängebo, Mjöbäcks socken, 1698

Som vanligt, alla kartor och mer info om dem kan du hitta på Lantmäteriets site Historiska kartor.


tisdag 7 oktober 2014

Skärmarboda

I somras besökte jag det nya naturreservatet i Skärmarbodabergen norr om Örebro. Men området som sådant är absolut inte nytt! I samband med att isen drog sig bort efter sista istiden skapades det steniga och blockiga lilla berget. Bland alla stora stenar och block finns nästan 200 grottor! Flera olika vandringsleder finns i olika delar av området. Åk hit! Området är väl värt ett besök!

(Jag var på en kommunal skrivarkurs förra veckan där vi fick lära oss att varje människa bör (i skriven text) använda högst 5 utropstecken under hela sitt liv. Nu har jag avverkat fyra av dem på en gång. Men det var det värt! Och där kom det femte...)










 





Här finns kartor och koordinater till alla grottor. (Alla som än så länge är funna, man hittar dock nya hela tiden)
Länsstyrelsens hemsida om Skärmarbodabergen.

onsdag 24 september 2014

Finland tur och retur

År 1742, i slutet av april eller möjligtvis i början av maj, vandrade de fem soldaterna Erik Apelroth, Sven Asp, Bengt Månsson Giösman, Torsten Hedenberg och Nils Sällman iväg från Sandhult till soldatmönstringen i Stockholm den 13/5 1742.

Soldaterna var unga, Erik Apelroth, som tjänstgjorde för soldatroten i Näs, var född 1720, alltså enbart 22 år gammal och hade vid färden till Stockholm hunnit ha soldattjänsten i Näs i ungefär ett halvår. Sven Asp tjänstgjorde på Äspholmens rote och var född 1719. Även Sven hade varit soldat i knappt ett halvår. För Torsten Hedenberg saknas födelseår, men han hade blivit antagen som soldat i Bäckabo samma vår som vandringen mot Stockholm och var antagligen inte så gammal han heller.

Bengt Månsson Giösman från Götsereds soldattorp var lite äldre. Han var född år 1695 och alltså 47 år gammal. Han hade hunnit tjänstgöra 26 år som soldat. Nils Sällman var 48 år gammal och hade varit soldat i 20 år på Sandareds soldattorp.

Vid mönstringen i Stockholm blev alla fem kommenderade till galläreskadern, Apelroth, Asp, Giösman och Hedenberg hamnade på galären Lustig och Sällman på galären Johannes. Galläreskadern låg vid denna tid i Finland, men var inte inblandade i några strider i Hattarnas ryska krig som pågick 1741-1743 mellan Sverige och Ryssland.

Månaderna går och den 28 november plockar prästen i Sandhult fram sina kyrkböcker för att göra några noteringar. Vi kan där tydligt läsa följande:
* Soldaten Bengt Jössman. Död i Finlandh
* Soldaten Nils Sellman. Död i Finland.
* Soldaten Sven Asp. Död i Finland.
Apelroth och Hedenberg nämns inte i dödboken, men i soldatrullorna framkommer det att även de mötte samma öde.

Men vad hände då på galärerna? De var ju inte med i några stridigheter? En fältpräst, vid namn Tiburtius, besökte en av galärerna 1742 och skrev ner följande: "Ner i rummet på galären var horribelt osnyggt. Soldaterna hade rödsoten, så att tågvirket, golv och sängar, ja, allt var nedsmutsat med blodig träck, och en gruvlig stank, så att jag undrade, huru någon man kunde bliva vid liv, och ändå frågade ingen efter rengöring, så att det såg ut, som allt med flit befordrades till undergång".

Flera tusen sjömän tros ha dött av sjukdomar under de här krigsåren. Ca 260 man från Älvsborgs regemente avled. Hela fartyg avsattes som s.k. sjukskepp, Sven Asp och Bengt Giösman uppges ha dött på ett sjukskepp.

Här kan du läsa Tiburtius hela "Historia om finska kriget åren 1741 och 1742".



fredag 20 juni 2014

Majstångsbacken

Tack vare en karta från 1703 vet vi att de boende vid Hällereds säteri i Sandhult firade någon form av midsommar redan i början av 1700-talet, och troligtvis ännu tidigare än så.


Majstångsbacken finns inte längre kvar. Kullen och den röstäckta åkern på kartan schaktades bort i samband med byggnationen av det nya testbanan i Hällered, Aztazero.

lördag 7 juni 2014

Skansen Hultet

Under kriget låg min farfar en kort tid i Häljebol, nordost om Charlottenberg. Längs vägen mellan Häljebol och Stråket låg Skans 153 Hultet.















Inne i Häljeboda visade sedan några bybor vägen till denna
ladugård som var en av alla förläggningar i området!


Utdrag ur några brev som min farfar Artur skrev i Häljeboda till min farmor:


? April 1941, Häljeboda
"Vi har ett strålande vårväder häruppe, solen skiner så snön är väl snart borta.
I går kväll hade det ordnats kabaré av militärer för oss som jag var och tittade på, det var alla tiders bra förstår du, när dom sjöng eller spelade några känsliga bitar då gick mina tankar direkt till mitt lilla pyre, det var precis som jag kände att du och jag har mycket att vänta av livet när du och jag en gång får leva som andra människor. Och idag har vi bara skidvallning på programmet och det är ju snart gjort, för övrigt kommer jag att vara hemma i tältet resten av dagen, nu tror jag att du kan få en inblick i hurudan min påsk varit utan dej."


19/4 1941, Häljeboda
"Det var ju roligt att höra ni hade roligt i påskas. Jag förstår att snön snart är borta därhemma eftersom du säger att det regnar så dant, men du skall se att det är ej så mycket bättre här, visserligen regnar det inte men det är lenväder så det är så slaskigt på vägarna så.
I går så fick vi byta tältplats en bit och så fick vi trädgolv i tälten så nu börjar det bli riktigt skapligt, förut så gungade ju vattnet nästan under oss."


29/4 1941, Häljeboda
"Jag skall nu försöka skriva några rader till dej, i karbidlampans sken, jag går nämligen eldvakt en timma."


1 maj 1941, Häljeboda
Tack för ditt kära brev som jag fick i går. Ja, nu har det blivit 1 maj också så tiden lider iväg, vi har idag ett strålande vårväder, solen den flödar i all sin glans. Det är den andra gången som jag ligger ute första maj, få se hur det blir nästa år, hoppas att få vara hemma hos dej då, för annars blir det allt för tråkigt, den som lever får se. I går kväll var vi ute hela bataljonen på litet underhållning, vi hade majbål, sång, deklamation och tal, det var ju rätt så bra fast nog tyckte man att det var rätt så hårt att vara tvungen att vara så långt borta ifrån dej.
Ikväll får vi opp en liter renat så det är ju meningen att vi skall ha en liten fest, vi har ju litet mat också, sill, smör och bröd o.s.v. Vi är ju fyra stycken så du behöver ej befara att vi skall bli luriga, det hade ju varit bättre om vi haft det som igår, men det går ju ikväll också, hoppas det blir roligt."


7 maj 1941, Häljeboda
"Vi har ju haft ett strålande väder häroppe hela tiden men nu några dagar har det varit dåligt med det och idag har det snöat.
Du tyckte det var dåligt med blåsippor hörde jag, häroppe har det varit fullt i backarna, åtminstone i fjorton dar, så vi kanske haft lika fin vår häroppe."



Läs mer om Skansen Hultet på Wikipedia