1661 skickade Borgmästaren Johan Börgesson i Karlstad en skrivelse till Älvdals häradsting, som den gången hölls i Sörby i Råda Socken. Vad han egentligen vill, tycks egentligen inte framgå av skrivelsen/ärendet. Han nämner att han varit tvungen att köpa mark i Råda (idag i Sunnemo) själv för att kunna uppföra en masugn, och nämner att många andra bruksägare fått mark från Kronan. Kanske är det detta han vill, eller vill han kanske att detta ska leda till att han ska betala lägre skatt? Allt som framgår är egentligen att han vill att nämnden ska skriva under på hans klagan om hur besvärligt det är att driva en masugn i skogsmarkerna i Värmland.
Vilket som, skrivelsen/ärendet blir en fantastisk insyn i hur han själv uppfattade förhållandena vid masugnen i Tutemo i Råda socken (idag Sunnemo socken) och vid hamrarna i Ransäter socken.
"Näst lät Borgmestaren, Wäl Johan Börgesson i Carlstadh, Klageligen andraga huru beswärligit thet haffuer fullit och faller honom att uprätta och widh macht hålla sitt Massungz bruk widh Tutemo i Rådha sochn och thetta häradh, och hambrars widh Ransäter i Öffre Wllerudh Sochn och Kylsshäradh, Nämbl att han icke är bleffuen någon thera bygningzställe mächtigh aff Cronan för inthett, såsom en part andre brwkzförwaltare, uthan hafuer måst lösa bägge uthaff Skattebönderne, som them ägde, och widh hyttan icke Kunnat nå större widd, än ther hyttan står och Malm och Kohl liggia uppå, the andra hafue godhe lägenheter i Skogh och Täppor. Wägen emellan samma hytta och NordMarckzgruffuan i Bergzlagen som sträcker sigh in moot fyra myl genom willa öknen öffuer höga bergh och StenKlippor och diupa dalar, eftter han ey lägligare Kunde läggias haffuer aldrigh warit rögd och giord uthan aff honom medh öffuermåtton stoor bekostnadh, emädan ingen far eller färdas elliest ther fram, uthan han och hans fördzlebönder, och faller honom så myckit dyrare, först att hålla then widh macht, som han åhrligen måste medh sitt egit folck och bekostnadh förfärdiga Broarna som förfalla, rödia undan, ther Skogen wäxer igen, eller faller i honom aff starck Windh, och Kiöran sampt trampan up, enär han skall först begynna Kiöras eftter Jwl, och myckin snöö är fallin, som alltydh skeer så långt nord och han elliest går igen aff yhrwäder. Sedan att förskaffa malmen ther fram fuller och dyrare thet lassen äre mäst een tridingh och stundom halffparten mindre till tyngden, än annorstädes, och Kosta doch lyka myckit huar myl, allt förty wägen är så backigh, dälpigh och grafuigh, thet att förekomma, thessföruthan twänne folck iämpt och sampt hållas, så länge malmKiörslen påstår. Elliest måte han en halff myl längre bort eftter allt sitt lym och Stä??e. Them som körslorna giöra, måste han alltydh borga löhnen en winter föruth iu så myckit, som then för redha penningar kan Komma att Kiöra, så frampt han skall Kunna bringa them ther till. Thenne malmen Kan icke blåsas i Tackiern then winter han framKommer för Jisskraft, uthan om Sommaren näst eftter, och Tackiernet åter ey föras till hambrarna för än winteren ther eftter, för wägen är 2 ¼ myl lång, och man skall öffuer try watn och tw landh, för än han Kommer fram. Icke Kan heller StångJernet samma winter thet tillsmydes, föras till Carlstadh, the fem mylen, theremellan äre, therföre att och ther faller gemeent Stoor Snöö, och fåå färdas then wägen uthan om Sommaren öffuer tree watn och twänne Edh. Att nå? stoort beswär och Kostnadh, så thes wpwachtningh och driffuande som många långe och mödesamme therföre giörande resor ifrån huus och heem, ther han will föreKomma skadhan som gemensligen lydes myckin, när han är antingen thet ena eller andra ifrån. Begärandes thet samptlige Rätten, som skulle wäll Kunnigt wara, att allt thetta sigh så i sanningh förehadhe, wille för särdeles orsaker skull medhdeela honom sitt Bewys ther om under häradz Signete. Så emedan ingen wiste något här emoot att säya, uthan huadh i inlagan lythet wydare och annorledes Kan wara infördt, som här uthelycht är: Så bewilliades thet thetta skulle så i pennan fattat bliffua, honom under häradz Jnseglet medhdeelt."
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar