Hundar i kyrkan?

Nu för tiden är det väl på gränsen att man får ta med hunden in på kyrkogården, men år 1850 hade man större problem än så i Borås. Protokollet från sockenstämman den 3 juni 1850 med Borås Stad och Torpa socken berättar följande:

§ 10
"Med anledning deraf att åtskillige personer medtaga hundar i Kyrkan, hvaraf oljud uppkommer och andakten störes,  beslutades, att i Borås Tidning låta införa en allwarlig uppmaning till dem som ega hundar, att under Gudstjensterne hålla desamma hemma."

I 15 självförsörjande på potatis i år (1942)

Artikel i BT Fredagen den 3 Juli 1942:

I 15 självförsörjande på potatis i år

Älvsborgs regemente blir nästa säsong självförsörjande ifråga om potatis och vitkål, och det vill ju inte säga så litet, när man använder omkring 200 ton potatis per år i regementets kök. Man har nämligen odlat potatis och köksväxter på stora områden, som icke användas för övningsändamål. Fälten sträcka sig, om än icke i obruten följd, ända från Kristiansfält och ut till Bockaryd.

Redan förra året började regementet odla, men då inskränkte man sig till en mindre potatisodling. Vid Bockaryd satte I15 1.200 kg på vall. En del tvivlande röster anmälde sig, när kasernunderofficeren fanjunkare E Fredriksson, lät sätta plogen i jorden, och man menade, att det icke skulle gå att odla potatis på vall. Såsom varande skåning kände fanjunkare Fredriksson emellertid väl till de olika möjligheterna att odla potatis, och han skred till verket med den optimism, som erfarenheten skänker. Resultatet blev gott och uppmuntrade till utökade odlingar och i år har fanjunkare Fredriksson blifvit en verklig storodlare. Från sin hemtrakt, Kristianstads län, har han införskaffat omkring 35.000 kg potatis, som plöjts ned på vall och nu kommit upp och håller på att växa som bäst. Herr Fredriksson räknar med att man i höst skall få skörda ca 220 ton potatis, vilket mer än väl täcker regementets behov. Det som blir över torde gå till någon annan fördelning.

Man har vidare satt 15.000 kålplantor och sått 15 kg rotfruktsfrö och 3 kg morotsfrö. Det bör bli ett bra tillskogg till matsedeln frampå hösten. I varje fall kommer vitkålen att räcka väl till, ty så mycket kål har man aldrig brukat göra åt i regementsköket.

I sällskap med kasernunderofficeren gjorde BT´s medarbetare häromdagen en rundtur kring odlingarna, varvid kunde konstateras, att det växte och frodades efter alla konstens regler. Jorden på regementsområdet tycktes lämpa sig mycket bra för odling. Den har legat i träda i många år och är av god kvalitet, varför det växer bra. Plöjningen vållade heller inga större svårigheter.

I närheten av regementets kök träffa vi på en av odlingarna. Här stå morötterna i prydliga sängar och växa raskt. Vi färdas genom stallgrindarna ned mot Varbergsvägen, och fanjunkare Fredriksson visar på det ena fältet efter det andra med kålrötter och potatis, som ligga på lämpliga platser å området, där solen har fritt spelrum. På andra sidan Osdals ladugård börja de verkligt stora fälten .Här finns potatis och långa sängar med morötter samt det stora fältet med vitkålsplantor, där ett par mannar äro sysselsatta med att kupa jorden och konstgödningen intill plantorna, som stå saftiga och kraftiga, lovande prima huvuden. På en del av fälten är potatisen redan färdigkupad och står snart i blom, på andra åter har blasten icke hunnit så långt. Dessbättre har frosten icke vållat några skador på växten.

Ett stycke längre bort, på vänster hand mellan landsvägen och ån, ligger det största potatisfältet, där man satt röda potatis. Här äro ett 10-tal man, handräckningsmanskap och samvetsömma, i färd med att kupa och rensa. Solen steker och pojkarnas brunbrända ryggar glänsa av svett. Det är varmt att syssla med hackan en sådan här skön sommardag. Man pojkarna ha nära till ån, och de kunna trösta sig med att rekryterna framme på kaserngården ha det ännu svettigare där de marschera fram och åter. På de övriga fälten äro också några mannar i farten, sammanlagt förfogar herr Fredriksson över ett 20-tal man för sina odlingar. När det blir fråga om potatisens upptagning ämnar man emellertid använda sig av maskin, ty det skulle givetvis ta åtskillig tid att ta upp all potatisen för hand.

Närmare Bockaryd ligga ytterligare ett par potatisfält upp mot järnvägen. På ett par kala hörn av området, som icke lämpar sig för odling, har man planterat 4000 granplantor, vilka trivas gott. Det bör bli ett par vackra skogsdungar med tiden. Vid Bockaryd har man även i år satt potatis på det i fjol uppodlade området.

Potater och kokta lingon

"Sjukdoms frequensensen var störst ibland den fattigare folk-klassen, som led brist på sund och tillräcklig föda, då många lefde nästan endast af potater och kokta lingon."

Årsberättelser för provincialläkare finns att läsa i Medicinhistoriska databasen som är en verklig guldgruva. Som syns ovan skriver läkarna inte enbart om sjukdomsfall i trakten utan även om vad som kunde ligga bakom. Samuel Elmlund som skrivit meningen ovan var provincialläkare i Borås med omnejd i mitten av 1800-talet och var en av de provincialläkare som skrev både om hur väderlek och tillgång till föda och gröda påverkade människorna, men även hur de mycket långa arbetstider som exempelvis hemsömmerskor och hemväverskor hade starkt påverkade dessa kvinnors hälsa.

Strövtåg i hembygden

 

 

 



Nutidshistoria från Ramnaslätt

Horsatorpet

Horsatorpet är en liten pärla i Kypeskogarna som jag, precis som med så mycket annat, fann av en slump.

Uppe på en liten kulle finns rester av ett torp, på gamla kartor kallat Sjöberget, men på moderna kartor alltså kallat Horsatorpet.

Uppe på kullen finns mängder med trädgårdsbuskar, bärbuskar, trädgårdsblommor m.m. kvar:

 

Karta över Borås 1967

De som känner mig vet att jag är totalt insnöad på gamla kartor. Den här kommer antagligen från min morfar, och har blivit rätt skrynklig med tiden... Här kan man dock få en bra överblick över hur Viared med omnejd såg ut innan husen brändes ner och motorväg och industriområde tog över området.

Hela kartan hittar du här.