Utsikt över Malsjön från Malryds strand.
lördag 16 juli 2011
onsdag 6 juli 2011
Väst om Säven
Västra sidan av Säven är ett av mina favoritområden både när det gäller att gå i skogen, fiska, sola och bada.
Här finns stora granskogar, blandat med små områden av lövskog. Traken är mycket kuperad och vart du än går så är det backe upp och backe ner som gäller.
Här finns flera välbevarade gårdar med öppna ängslandskap, ännu betade av både kor och får.
Här finns massvis med små klippor perfekta för både sol och bad.
Bilderna är tagna från norr till söder längs Sävens västra sida. Årred, Anhult, Nabben, Hulvik samt Sandvik ligger i Nårunga socken. Sandviksås, Nabbasvedjor samt Östra Boda ligger i Tämta socken.
Här finns stora granskogar, blandat med små områden av lövskog. Traken är mycket kuperad och vart du än går så är det backe upp och backe ner som gäller.
Här finns flera välbevarade gårdar med öppna ängslandskap, ännu betade av både kor och får.
Här finns massvis med små klippor perfekta för både sol och bad.
Bilderna är tagna från norr till söder längs Sävens västra sida. Årred, Anhult, Nabben, Hulvik samt Sandvik ligger i Nårunga socken. Sandviksås, Nabbasvedjor samt Östra Boda ligger i Tämta socken.
Årred Lillegården
Highland Cattle, Årred Lillegården
Anhult
Ättestupa, Anhult
Vid Nabben kan man bada i guldfärgat vatten!
Vacker lövskog mellan Ålleholm och Nabben
Vacker tallskog mellan Ålleholm och Nabben
Litet skär utanför Hulvik
Brant nedförsbacke mot Sandvik!
Sandvik
Stora hagmarker som hålls öppna av betande får
Sandviks udde
Ett av de betande fåren!
Vacker stenmur vid Sandviksås
Den mycket välskötta gården Nabbasvedjor!
Med en fantastisk dubbeldörr!
Sävens vågor, Hackeviken
Utsikt mot Tämta från Bryggeviken
Min favoritklippa, Östra Boda
Emils favoritklippa, Östra Boda
Östra Boda, utsikt mot Vänga
Östra Boda, kartlav
Östra Boda, Lammö till höger
måndag 4 juli 2011
Får jag lämna några blommor...
De som känner mig vet att jag är fullständigt insnöad vad det gäller kartor. Speciellt gamla kartor.
Lantmätarna på 1600-, 1700- och 1800-talen gjorde helt fantastiska kartor helt utan de hjälpmedel vi har idag.
Såhär i sommartid kanske jag kan få bjuda på några blommor i form av mycket vackra kompassrosor.
De flesta är hämtade från kartor daterade i början av 1700-talet. Givetvis finns många fler fantastiska detaljer på dessa gamla kartor, men dom kanske jag kan få återkomma till en annan gång.
Lantmätarna på 1600-, 1700- och 1800-talen gjorde helt fantastiska kartor helt utan de hjälpmedel vi har idag.
Såhär i sommartid kanske jag kan få bjuda på några blommor i form av mycket vackra kompassrosor.
De flesta är hämtade från kartor daterade i början av 1700-talet. Givetvis finns många fler fantastiska detaljer på dessa gamla kartor, men dom kanske jag kan få återkomma till en annan gång.
Allhelgona socken, Fallsberg, 1682, kartritaren okänd
Örsås socken, Åstarp, 1702, Peter Brodthagen
Bro socken, Bro, 1697, Erik Hedberg
Dänningelanda socken, Torpa, 1779,
Frans Girolla och Abraham Bergius
Frans Girolla och Abraham Bergius
Dingatuna socken, Frändesta, 1769, Anders Magnus Steinvall
Gamla Uppsala socken, Bredåker, 1715, Johan Leitz
Götlunda socken, Sickelsjö, 1701, Gabriel Thoring
Linköpings stad, 1683, Samuel Melander
Murums socken, Getaryggen, 1724, Erik Datan
Timmele socken, Hukkulla, 1695, Peter Brodthagen
Torpa socken, Ekeby Östra, 1692, Olof Thurman
Torpa socken, Säby Västra, 1692, Olof Thurman
Samtliga kartor finns att se på www.lantmateriet.se. Välj "Historiska kartor" och surfa sedan vidare till den socken du är intresserad av.
fredag 13 maj 2011
Jämmerdalen finns...
Jämmerdalen finns... Eller åtminstone fanns. På en karta från 1862 över Fagerhult Nolgården i Kinnarumma återfinns Jämmerdalen i kartbeskrivningen. Platsen ligger dock där Rv. 41 sedermera drogs fram så idag är som tur är Jämmerdalen utraderad.
Speleman David Karlsson
Min farfars far, David Karlsson från Råby-Rekarne i Sörmland, var en välkänd fiolspelare i bygden. Även hustrun Alma och tre av hans söner spelade fiol. En av sönerna var dessutom fiolbyggare och en av hans fioler hänger på väggen här hemma.
Sörmlands musikarkiv har tillgång till uppteckningar efter ca 700 spelemän i Sörmland. En av dessa är min farfars far.
En av valserna som jag själv lärt mig att spela är Vals från Gillberga:
Samtliga uppteckningar av David Karlsson kan du hitta på Sörmlands musikarkivs hemsida.
Från samma hemsida hämtas följande minnesord om David Karlsson:
"David Karlssons namn och gärning är fast förknippat med hemsocknens kommunala och kyrkliga liv.
Bland mängden av kommunala och kyrkliga förtroendeuppdrag som under årens lopp lades på hans axlar kan nämnas ordf. i konununalnämnden, ordf. i fattigvårdsstyrelsen, ordf. i barnavårdsnämnden och pensionsnämnden, led. av skolrådet och taxeringsnämnden m.m.
Den kyrkliga verksamheten och församlingslivet låg honom även varmt om hjärtat. Sålunda var han sedan tjugotalet år tillbaka ordf. i Råby-Rekarne församlings kyrkostämma. Uppdraget som kyrkvärd föll även på hans lott vid faderns frånfälle för närmare tre årtionden sedan.
Hans mångsidiga intressen räckte även till för ungdomen och idrottsrörelsen i hemsocknen. När Rekarne GoIF bildades var han med i den första styrelsen och har under årens lopp tillhört föreningens stödjande krafter i olika avseenden.
Under sin krafts dagar uppehöll han i c:a tjugo år tjänsten som fjärdingsman i socknen, en befattning som han med stor heder skildes från när denna tjänst på grund av omorganisationen upphörde på 1930-talet.
Hans gagnande gärning i det allmännas tjänst uppmärksammades även på högre ort och vid kommunsammanslagningen 1951, då han av åldersskäl lämnade sina kommunala uppdrag, erhöll han den kungliga guldmedaljen i femte storleken med inskriptionen "För medborgerlig förtjänst".
David Karlsson var en färgstark personlighet och något av socknens klockarfar. Han var den som allt ordnade. Hans öppna och redbara väsen, hans oräddhet och stora hjälpsamhet grundlade det goda anseende som hans mångåriga oegennyttiga gärning bland bygdens folk alltmera befäste. Med sitt skarpa intellekt, parad med en hjärtegod humor hade han mindre svårigheter än de flesta att övervinna hindren. Hans slagfärdighet och utomordentliga minnesgodhet gjorde honom till en fruktad debattör. Han var den genuina bondebygdens representant, måhända den borne lokalpatrioten, men känslan för hembygden gjorde honom aldrig till egoist. Han respekterade andras synpunkter och positionen som socknens främste talesman steg honom icke åt huvudet. Han förblev den enkle lantmannen och hans rättspatos och medkänsla för nödlidande medmänniskor förskaffade honom den obestridliga popularitet som han med rätta åtnjöt i alla läger.
David Karlsson var född i Råby-Rekarne socken den 26 juni 1882."
Sörmlands musikarkiv har tillgång till uppteckningar efter ca 700 spelemän i Sörmland. En av dessa är min farfars far.
En av valserna som jag själv lärt mig att spela är Vals från Gillberga:
Samtliga uppteckningar av David Karlsson kan du hitta på Sörmlands musikarkivs hemsida.
Från samma hemsida hämtas följande minnesord om David Karlsson:
"David Karlssons namn och gärning är fast förknippat med hemsocknens kommunala och kyrkliga liv.
Bland mängden av kommunala och kyrkliga förtroendeuppdrag som under årens lopp lades på hans axlar kan nämnas ordf. i konununalnämnden, ordf. i fattigvårdsstyrelsen, ordf. i barnavårdsnämnden och pensionsnämnden, led. av skolrådet och taxeringsnämnden m.m.
Den kyrkliga verksamheten och församlingslivet låg honom även varmt om hjärtat. Sålunda var han sedan tjugotalet år tillbaka ordf. i Råby-Rekarne församlings kyrkostämma. Uppdraget som kyrkvärd föll även på hans lott vid faderns frånfälle för närmare tre årtionden sedan.
Hans mångsidiga intressen räckte även till för ungdomen och idrottsrörelsen i hemsocknen. När Rekarne GoIF bildades var han med i den första styrelsen och har under årens lopp tillhört föreningens stödjande krafter i olika avseenden.
Under sin krafts dagar uppehöll han i c:a tjugo år tjänsten som fjärdingsman i socknen, en befattning som han med stor heder skildes från när denna tjänst på grund av omorganisationen upphörde på 1930-talet.
Hans gagnande gärning i det allmännas tjänst uppmärksammades även på högre ort och vid kommunsammanslagningen 1951, då han av åldersskäl lämnade sina kommunala uppdrag, erhöll han den kungliga guldmedaljen i femte storleken med inskriptionen "För medborgerlig förtjänst".
David Karlsson var en färgstark personlighet och något av socknens klockarfar. Han var den som allt ordnade. Hans öppna och redbara väsen, hans oräddhet och stora hjälpsamhet grundlade det goda anseende som hans mångåriga oegennyttiga gärning bland bygdens folk alltmera befäste. Med sitt skarpa intellekt, parad med en hjärtegod humor hade han mindre svårigheter än de flesta att övervinna hindren. Hans slagfärdighet och utomordentliga minnesgodhet gjorde honom till en fruktad debattör. Han var den genuina bondebygdens representant, måhända den borne lokalpatrioten, men känslan för hembygden gjorde honom aldrig till egoist. Han respekterade andras synpunkter och positionen som socknens främste talesman steg honom icke åt huvudet. Han förblev den enkle lantmannen och hans rättspatos och medkänsla för nödlidande medmänniskor förskaffade honom den obestridliga popularitet som han med rätta åtnjöt i alla läger.
David Karlsson var född i Råby-Rekarne socken den 26 juni 1882."
tisdag 19 april 2011
Once upon a time... fanns det ett litet sommarstugeområde
I en sluttning ned mot en större sjö utanför Borås ligger ett litet sommarstuguområde på knappt tio stycken små sommarstugor. Här var säkerligen fantastisk utsikt när husen byggdes. Men det var för kanske 50-60 år sedan och idag ligger sommarstugorna mitt inne i en risig storskog. Nästan alla stugorna är övergivna och förfallna. Inga vägar leder fram till de små husen, enbart mindre skogsstigar.
Visst är det fantastiska färgkulörer på dassdörrn?
.
.
söndag 10 april 2011
Livländarna vid Långsjön
I det som kallades Sjöstugan i Råby bodde i slutet av 1800-talet de två livländarna Matths Michaelsson och Thomas Mattson. Matts var född år 1816 och Thomas år 1800. Matts uppges ha varit torpare och Thomas hans dräng. Både anges har varit födda i "Regs socken, Lifland". Reg torde väl vara detsamma som Riga.
Hur de både hamnade i Sverige och av vilken orsak är oklart. Matths flyttade till Sjöstugan år 1857 från Bånkestad där han tjänt som dräng under ett år. Vart han kom ifrån innan dess är inte angivet. Även Thomas kom 1857 till Sjöstugan, men tyvärr har texten i husförhörslängderna bleknat så att det inte går att se varifrån han då kommer. Livland lydde under denna tid under Ryssland.
Sjöstugan fick sitt namn av att det tidigare låg i kanten av Långsjön. Enligt en karta från år 1865 är sjön
redan då utdikad och har istället blivit en del av torpets ängsmark.
Efter att Thomas avlidit år 1880 och Matts år 1882 revs torpet och flyttades till Ängsberg i Råby.
Hur de både hamnade i Sverige och av vilken orsak är oklart. Matths flyttade till Sjöstugan år 1857 från Bånkestad där han tjänt som dräng under ett år. Vart han kom ifrån innan dess är inte angivet. Även Thomas kom 1857 till Sjöstugan, men tyvärr har texten i husförhörslängderna bleknat så att det inte går att se varifrån han då kommer. Livland lydde under denna tid under Ryssland.
Sjöstugan fick sitt namn av att det tidigare låg i kanten av Långsjön. Enligt en karta från år 1865 är sjön
redan då utdikad och har istället blivit en del av torpets ängsmark.
Efter att Thomas avlidit år 1880 och Matts år 1882 revs torpet och flyttades till Ängsberg i Råby.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)