söndag 7 oktober 2012

Kallebäcks kolerakyrkogård

Det mycket smittsamma tarmsjukdomen kolera nådde Sverige för första gången år 1834. Hur många liv den skördade i Sverige är inte klart, men det uppskattas att ca 1.500.000 europeer dog av koleran detta år.

Sedan dess har koleran återvänt till Sverige ett flertal gånger, bland annat år 1866 då denna kolerakyrkogård uppfördes. Sjukdomen ansågs såpass smittsam att de som avled av den inte fick begravas på de ordinarie kyrkogårdarna. I slutet av 1800-talet hade både hygien och avloppssystem förbättrats i Sverige, vilket gjorde att koleran så småningom försvann.

Tyvärr saknas dödböckerna för Örgryte socken under stora delar av 1860-talet, så någon helt säker uppgift på vilka som begravts här finns icke.

Dock nämner husförhörslängderna fyra personer från Kallebäck som avlidit år 1866, nämligen den inhyses arbetskarlen Olaus Smedberg (37 år gammal) från Kallebäck Mellomgården, hustrun Catharina Elisabeth Schelin från Gustafskälla, possessionaten Joh. Niclas Grönvall från Kallebäck Norgården samt dottern Ada Emilia Jönsson (4 år gammal) från Kallebäck Sörgården.
Några av dessa torde vara de som är begravda på Kallebäcks kolerakyrkogård.

Kolerakyrkogård, Kallebäck
 
 

fredag 13 juli 2012

Sommarväder

Apropå sommaråskoväder...

"Ohre Sockn i Kopparbergs Höfdingedöme, den 22 Julii.
Den 7:de nästledne om aftonen emellan klock. 6 och7, då Boskapen war från Skogen och betet hemdrefwen till Fäbod-stället Swartholsåsen, belägit 2 Mil ifrån Kyrkan Norr ut, slog åskan neder under et förfärligt ljungande och blicstrande och dödade 16 stora Boskaps Nöt samt wid pass 50 små Kreatur. Den ena tilstädes warande Pigan blef ej skadad widare, än att hon af Mull och Jord, som wid åskans nedslående upkastades, blef likasom öfwerhölgd. Af Boskaps-driften blefwo några oskadde, ehuru allesammans woro tilhopa innom et stängsel."

Ur Inrikes Tidningar 1761-08-06.


"Blixtens framfart
Häromaftonen slog åskan ned i ett boningshus i Töllinge i Helsingland. Blixten synes ha gått genom skorstenen, som jemte muren söndersprängdes i grund. Stenar och murbruk lågo kringströdd öfverallt omkring huset, genom hvars väggar blixten sökte sig väg ut, hvilket kunde synas af de bruna fläckar och större hål han lemnat efter sig. Golfvet blef alldeles upprifvet, alla fönster och dörrar sönderslogos och fönsterbågarne funnos liggande ända till 50 fot från stället. Husets ena yttervägg var flyttad 1 fot utåt, hwarvid takbjelkarne hade släppt och innertaket instörtat. Alla möbler och husgeråd äro splittrade ända till oigenkänlighet. När olyckan inträffade, befunno sig tre mindre barn, liggande i twenne sängar, i det större rummet i bygningen; alla barnen återfunnos oskadade, oaktadt blixten gått under den ena sängen, hvarest tvenne af barnen lågo, och ehuru taket instörtat och ramlat ned i den andra sängen, der ett tre års barn befann sig. En hund, fom var inne i rummet, när olyckan inträffade, synes oskadd, men är alldeles döf. Åskan har för öfrigt i dessa dagar flerestädes slagit ned i landet samt dels antändt dels dödat personer och djur. Ett af de mera märkliga åskslagen inträffade den 2 d:e i Gefle. Under ett häftigt åskväder, hvarvid åskan slog ned på många ställen i trakten, sågo personer vid egendomen Holmlund på södra sidan af Geflefjärden, huru en blixt likasom snuddade vid spetsen på flaggstången till hufvudbygnaden, men återstudsade från glaskulan på stångens spets samt fortsatte till en annan flaggstång, som med jernkrampor var fäst vid en bredvid stående mindre bygnad, i hvilken, utom en mängd sommargäster, statkarlen Pousette med familj har sin bostad. Här började blixten sitt förstörelseverk. I gafveln, mot hvilken stången var rest, finnas tre fönster, ett till vinden, ett till andra och ett till bottenvåningen. Rutorna till dessa krossades. Utefter stången, ur hvilken stora stycken sletos, gick blixten ned till första jernkrämpan, som satt vid vindsfönstret, följde denna in genom väggen till vinden, krossade der en bjelke samt kastade omkring den till fyllning använda torra sågspånen utan att dock tända densamma. En annan del af den elektriska gnistan följde stången ned till krämpan vid andra våningen slog sig ofvan fönstret in genom en hel stock samt följde taklisten i gafvelrummet efter tre väggar, till dess den kom till kakelugnsmuren. På andra sidan denna mur sitter i ett klädkontor en jernstång i muren. Till denna letade sig blixten väg. Letade är dock måhända ej rätta ordet, ty genom tjocka stenmuren slog han ett hål af ej fullt en half tums diameter, följde så jernstången ned till golfvet, genomborrade detta, inträngde genom muren på andra sidan förstugan till ett kök, som innehafves af ofvannämnde Pousette. Hvarför han tog sin väg här, förklaras deraf, att inne på köksspisens öfverbygnad stod ett strykjern och midt emot detta trängde blixten in genom muren. Nu gälde det väl att komma ned till fyrspisen af jern, men innan dess skulle gudalågan släcka en menniskas lifslåga. Invid spisen stod Pousettes 51-åriga hustru med en flicka vid sin sida. Modern störtade till golfvet, träffad af blixten, samt dog inom en kort stund, men flickan vardt alldeles oska- dad. Likasom det erhållna offret varit tillräckligt, upphörde här blixtens framfart.

Ur Wernamo Tidning 1883-07-14


"Ett häftigt åskväder
drog i lördags middag öfver hufvudstaden och trakten däromkring, bebådadt af af liknande oväder dagen förut i Södermanland och af de för dagen offentliggjorda väderleksutsikterna. Åskvädret medförde ovanligt skarpa blixtar och häftiga skrällar, och det strida ösregn, som föll i ett par timmars tid torde i våldsamhet söka sin like. Utefter gator och trottoarer strömmade vattenmassorna, rännstenarna svämmade öfver bäddarna och fotgängare och dragare gingo på sina ställen i vatten öfver fötterna.
Någon svårare olycka har åskan ej, åtminstone enligt hvad hittills är kändt, åstadkommit. I Allmänna telefonbolagets hus vid Malmskillnadsgatan tillstäldes dock åtskilligt virr-varr. Urladdningar förekommo i mängd under intensivt ljus. I aparatsalarna föllo klaffarna ned i massa, så att det under en stund blef omöjligt att uppehålla telefontrafiken. I kopplingssalarna smattrade det oafbrutet, men någon egentlig olycka blef ej följden af den elektriska urladdningen.
Samma dag lät åskan höra af sig äfven på flera andra ställen. Häftigare än i mannaminne gick åskan på Gotland. I Slite dödades en kvinna af blixten; i flera socknar hafva kreatur dödats. Till följd af starkt hagel har skörden tagit svår skada.
Under ett åskväder i torsdags förra veckan i Nora bergslag slog blixten ned vid Gamla Pershyttan, där en ko på bete dödades. Vid Gyttorp och Nora fingo resande, som bytte om tåg, armarna förlamade en stund, antagligen till följd af att den elektriska urladdningen följt järnvägsskenorna.
På torsdagen och fredagen i förra veckan gingo starka åskväder öfver Örebro län. Från Storåtrakten meddelas till Örebro Dagl., att åskan där på fredagen gått synnerligen häftigt. Elektriska ledningarna blefvo för tillfället oanvändbara, och hästar, med hvilka man körde på vägarna, föllo på knä vid de starka knallarna. På eftermiddagen gick åskan lindrigare, hvarvid dock så häftiga hagel- och regnskurar föllo, att lågt belägna åkrar med dåligt aflopp för en stund delvis stäldes under vatten och backiga vägar sönderskuros af de forsande vattenmassorna.
Hos bergsbruksidkaren Israel Persson i Skalhöjden, Järnboås, slog blixten ned i skorstenen, som ramponerades, slungade kärl, som stodo i spisen, ned på golfvet och gick ut genom ena knuten på byggningen, som gifvetvis också ramponerades; stuprören på byggningen kastades ut åt gården. Ingen antändning skedde och inga menniskor skadades.
Under åskvädret i fredags voro arbetare vid Sunds gård i Nora socken ute och höbärgade. Vid en åskknall snurrade en häst, förspänd en släpa, rundt, en annan häst, förspänd en hästräfsa, föll i sken, men hejdades snart, och en tredje förspänd en tigerräfsa, sprang midt igenom en höhässja, hvilket aflopp så, att hästen kom fram med skalmarna afbrutna och räfsan, som ej kunde följa med genom hässjan, gick - med hjul och allt - i kras.
Å Norrby egendom i Fellingsbro slog åskan ned i en stor lönn och splittrade densamma, och gick strålen därifrån in i den strax bredvid varande ladugården och dödade en oxe."

Ur Östgötaposten 1902-07-25


Mängder av äldre digitaliserade dagstidningar finns att läsa på Digitaliserade svenska dagstidningar



Begravningsmat i Tämta socken

"I dag skall Martin i jorden, se på de dukade borden,
ack vilken glädje och ack vilken fröjd.
Och får vi int’ peppar och kringlor, så har vi väl brännvin och semlor,
det gör detsamma, blott själen är nöjd."


Så låter en mycket (i mitt tycke) makaber begravningspolska från Gotland. I texten nämns några av de "rätter" som intogs på begravningen.

Några få av de bouppteckningar jag läst igenom (från Vedens härad) har tagit upp kostnaden för den förtäring som inköpts till begravningen. Tack vare detta kan vi få en liten inblick i vad som åts till begravningarna här i trakten.

Från januari 1842 finns en bouppteckning bevarad efter "inhuses enkan Kattarina Svensdotter i Malrud af Tämta socken". Den mat som nämns under rubriken begravningskostnad är: 1 skäppa råg, 6 kannor brännvin samt därutöver kött, smör, fisk och ost.

I bouppteckningen efter "gamle avskedade soldaten Lars Jerskräck" på Stavabacke, även detta i Tämta socken, finns följande antecknat under begravningskostnader: 3 kannor brännvin, 1 halv skäppa råg, 1 fjärding ärtor, 1 fjärding malt, 6 marker ost, 2 marker smör, 2 marker fisk samt kött och fläsk för 32 skilling. Lars Jerskräcks bouppteckning är från september 1843.

måndag 4 juni 2012

Furtenbachs kryddor

Sent på hösten år 1809 avled "Fru Häradshöfdingskan" Anna Sophia Furtenbach född Wedenberg i Karlgård, Skellefteå.
Bouppteckningsförfarandet blev långt och utdraget, delvis på grund av makens, häradshövdingen Carl Fredric Furtenbach, "trägna embetsgjöromål". Bland alla bouppteckningshandlingar finns bl.a. en intressant liten lista över de kryddor m.m. som fanns i hushållet. Denna lista är dock upprättad redan år 1805, och jag vet egentligen inte vad den har med bouppteckningen att göra. Intressant är den dock!

1 skålpund bondbönor
½ skålpund romerskt spenat-frö
3 lod morotfrö
2 lod palsternackefrö
1 lod rotpersiljefrö
2 lod bladpersiljefrö
2 lod rödlöksfrö
1 lod mejramsfrö
½ lod hufvudsalat
1 lod rödbetefrön
1 lod dillfrön
2 lod kålrotsfrön
½ lod goda rofwefrön
1 lod radicefrön
1 lod vinterrättikefrön
½ lod blomkålsfrön
½ lod hvitkålsfrön
½ lod blåkålsfrön
1 lod spansk syre-frö eller patientia

Alle desse frön åtstundas säkre til utsäde samt af godh slag.

fredag 4 maj 2012

Skäggared revisited

Någon gång under de allra första åren på 1900-talet kom Rydboholmsbolaget i Viskafors fram till att de behövde mer kraft till sina fabriker.

Sedan nästan 100 år tillbaks fanns fastigheten Skäggared i Seglora i bolagets ägo. På fastigheten fanns ett stort område som bl.a. bestod av 7 små sjöar som man bestämde sig för att dämma upp och därefter alltså leda vattnet ned mot fabrikerna i Viskafors.

Runt år 1908/1909 hade man byggt klart dammfästet och de små sjöarna "Yxxasiön, Hällegrimmen, Lillasiön, Booa- eller Skiäggaresiön, Jupasiön (senare kallad Mörkasjön), Hangesiön" samt en mindre tjärn på gården Självareds utmark blev nu en enda stor sjö, sedermera kallad Storsjön.

I och med detta försvann gården Skäggared samt några torpställen ner under Storsjöns yta.

Under sommaren 2012 skall bl.a. dammfästet renoveras och Storsjön sänks nu sakta. Än så länge är den sänkt med ca 3-4 meter men skall fram emot juni vara sänkt med hela 7 meter!

Och sakta, sakta håller nu gårdens Skäggareds åkrar på att åter ta sig upp över vattenytan!

Gården Skäggareds åkrar börjar nu smyga sig upp ovanför vattenytan!

Kan man hoppas på att åkrarna får ligga kvar över ytan
såpass länge  att de åter börjar grönska?

En ruin med tydlig stenfot syns i kanten av åkern.
Skäggareds boningshus skall enligt uppgift ha flyttats ned till
Rydboholm strax innan sjöarna dämdes upp.

Ett odlingsröse ser dagens ljus för första gången på mycket länge...
 
Tegel funnet längs en av de gamla stigarna.

Norr om gården finns lämningar av en järnframställningsplats.
På flera ställen runtom gården finns små slagghögar.

Det går nu åter att vandra på den gamla vägen
mellan gårdarna Lida och Skäggared.

Den äldsta bevarade kartan över gården Skäggared är från år 1700. Här berättas bl.a. att åkrarna består av mager sandjord som "under tårckåhr gifwer stoor misswäxt". Det anges också att man varit tvungen att lägga igen flera av sina åkrar då man inte haft gödsel nog till dem alla. Som positivt får dock nämnas att "på dätta hemmanet hafwer en lång tÿdd warit flitiga åboer".

Mantalslängden från denna tid visar att de tre åboerna, d.v.s. ägarna, hette Anders, Anders och .... Anders!

Skäggareds gård anno 1700. De rosafärgade 
(No. 2) områdena är de brukade åkrarna.
De gröna (No. 3) är ödelagda åkrar, ödelagda p.g.a. gödselbrist.

År 1814 ritades en ny karta över Skäggared. Detta gjordes i samband med att det blev en ny ägare, brukspatron Lindberg från Viskafors, till gården.

Vid denna tid är tonen något negativare. Här skrivs att "husen äro förfallne så i Man- som Ladugården". Vidare "åkern består av moe och grusjord, mycket tårr och hård". Ängen, d.v.s. all den mark där man slog hö till vinterfoder åt djuren var mossig och överväxt med ljung och bärris. De 12 små fåren man hade fick vinterfödas enbart med ljung och löv.
Vägen till gården anges vara "swåraste skogs- eller bygdeväg".

I denna karttext berättas också hur de tidigare ägarna betalt sina "Kronoutskylder" och skatter, nämligen mestadels genom att tillverka kol till "Wiskaforss Bruk och Manufacturvärk". "Qvinfolken" tillverkade linnevävnader.

Då patron Lindberg köpte gården fick de gamla ägarna bo kvar som landtbor, d.v.s en form av arrendatorer. De två gamla ägarna hette Anders Jansson och Hindrick Danielsson. Hindrick Danielsson väljer dock ganska omgående att flytta till Värmland och Anders Jansson får endast vara arrendator på gården några få år innan patron Lindberg bestämmer sig för att bruka gården själv med hjälp av drängen Andreas Persson Lås med familj samt pigan Johanna Andersdotter. Anders Jansson med familj bor sedan kvar som undantagsfolk på gården.

Skäggared anno 1814. Kanske förleds man att tro att arrendatorerna
bodde vackert och pittoreskt intill stranden av Skäggaredssjön.
Karttexterna berättar dock att både hus och ladugård vid denna tid är förfallna.
Åkrarna är torra och hårda och ängarna överväxta med ljung och bärris.

Häradskartan ritades i våra trakter mellan åren 1890 och 1897. Vid denna tid brukas gården av arrendatorn Lars Petersson med familj. Efter Lars död år 1902 tar sonen Linus över arrendet. Linus gifter sig med torpardottern Augusta Charlotta Andersdotter född och uppväxt på torpet Holmen tvärs över den lilla Skäggaredssjön. Linus och Augusta Charlotta blir också de sista arrendatorerna på Skäggareds gård. De bor kvar med sina barn fram till den 21 november år 1906 då de flyttar till Wiskarhult Lillegården i Kinnarumma.

En kort tid på hösten 1907, från 20 augusti till 13 december bor stenarbetaren Carl Oskar Andersson från Gerdhem med familj på Skäggared. Kanske var han med och byggde upp dammfästet till den stora dammen som strax efteråt gjorde att Skäggareds gård försvann ned under vattenytan? Som nämnts tidigare flyttades boningshuset på gården ned till Rydboholm efter att alla avflyttat.

Häradskartan från år 1890-97


Måste ni kolla på fornlämningar heeeela tiden???

Vaaaa???

Jaja...


lördag 7 januari 2012

Brev från kriget

Min farfar Artur och farmor Inga-Lisa träffades precis före 2:a världskriget. Större delen av kriget tillbringade Artur bl.a. vid gränsen till Norge. Under alla dessa år skickade de båda hundratals, ja kanske tusentals med brev till varann. Breven berättar både om livet i fält för Artur samt livet på hemmaplan för Inga-Lisa.

Här kommer några utdrag ur några (ganska många) av breven. Här finns även fler brevskrivare med såsom Arturs bröder Gustav, Edvard och Einar samt hans mor och far, Alma och David. Erik Andersson är en kamrat till Artur. Gösta är Inga-Lisas bror och Irma Söderberg är en vännina.

Artur Vpl. 494 Carlsson 12/9 1937, Strängnäs
”Kära” Inga-Lisa!
Det är ju hela fjorton dar sedan vi träffades, så det är väl inte för mycket med ett brev just nu. Nu har jag ju varit här så länge att man börgar känna sej hemmastadd. Jag har blivit en aning förkyld, annars så mår jag finfint, fast nog käns det trist när man inte har träffat dej på så länge. Jag har längtat efter dej varenda dag hoppas att dina tankar har varit hos mej också. På söndagen var jag med på tävlingarna i Valla, men vi åkte inte vägen över Flen, varför jag ej blev i tillfälle hälsa till din syster. Igår kom vi hem från en nattövning som började på fredagsmårron så du förstår att man känner sej lite vissen. Annars så har vi det riktigt bra här, inte
klagar jag åtminstone. Om söndag reser vi på manöver till Uppland över fem dagar. Du kanske tycker jag har dröjt länge med att skriva men meningen var ju att se om vi kunde undvara varann, därför har jag dröjt så länge. Hoppas du mår bra, och att du har haft det roligt. Nu kommer jag att vänta svar från dej varenda dag, och slutar härmed för den här gången.
Många kära hälsningar från din Artur

Inga-Lisa 14/9 1937 Oden 1
Kära Artur!
Ja skall nu skriva med det samma så du slipper vänta för länge. Om du visste vad det var roligt att få höra något ifrån dig hoppas du tycker det samma när du får mitt brev. Det var ju bra att du inte är sjuk ja ville höra om du levde kommer du ihåg att ja sa de innan du reste. Du har tydligen längtat lika mycket som ja de var ju roligt att höra. Det har inte gått en dag utan att jag har tänkt på dej. Men du har ej långt kvar så man får väl försöka att låta bli att längta efter dej tills du kommer hem. Jag mår bra fast humöret är lite nedstämt just nu men de ändrar sig så småningom ska du se. Ja var ej till Kjulaås om det kan glädja dej att höra. Jag låt hemma
och sov både lördagen och söndagen så du ser att ja kan vara inne om ja vill. Ja tyckte att ja lika bra kunde ligge inne när inte du var hemma. Men i lördags var jag i Stockholm alla tiders roligt. På lördagen var vi på Gröna Lund och dansa du ska se vad folk det var. På söndagen var vi litet överallt. Vi kom inte hem förrän kl. 3 på måndagsmorgonen. Så det var rätt svårt att hålla ögonen öppna tills klockan blev 10 så ja fick gå hem. Ja tycker visst inte att du har dröjt för länge med att skriva men bättre sent än aldrig heter det ju. Du skall väl inte förkyla dej riktigt nu när du skall ut på manöver var rädd om din hosta. När kommer du hem egentligen
är du hemma till nästa lördag? Dagmar hon bara frågar. Har du inte hört något från Artur. Nej säger ja. Är ni osams säger hon. Nej visst inte säger ja men ja vet ej vad ja skall svara snart. Det är svårt att låta trovärdig för hon bara undrar varför du ej skriver eller ringer. Hon trodde ja var litet tokig som låg inne en lördag men ja hoppas att ja var klok tycker du det? Nej nu måste ja sluta snart skall ja börja jobba.
Slutar nu med många kära hälsningar från din
Inga-Lisa

Artur 17/9 1937, Strängnäs
Kära Inga Lisa!
Tack för brevet jag fick av dej. Om du visste vad det var roligt att få höra något ifrån dej. Det var ju roligt att höra att du har tänkt på mej ibland, det gläder mej mer än du kan ana. Det gläder mej också att du inte var till Kjulaås, det är ju roligt att veta du är sådan. Men det förstog jag ju förut, jag har alltid litat på dej. Jag sade visst att jag skulle komma hem till nästa lördag, men vi får inte resa härifrån förrän på måndagen. Så det dröjer ju ganska länge än innan vi träffas men det blir väl så mycket roligare när vi ses en gång. I onsdags störtade ett flygplan här i Strängnäs, vi stod och såg när det hände, det såg ruskigt ut. Den här veckan har jag inte varit ute en enda kväll. Så du kan förstå att det blir ganska långsamt att gå här. Men det är ju bara nio dagar kvar så den tiden går väl snart. Manövern blir visst i Stockholmstrakten, det kan ju vara roligt att komma dit upp ett tag. Dom håller på och spelar in en film här i Strängnäs, Kamrat i vapenrocken heter den. Det skall bli roligt att se om man känner igen mycket av den. Jag ringer väl när jag kommer hem, men jag vet inte när du är hemma från jobbet. Ja, nu har jag inte tid att skriva mer i kväll, får väl sluta nu för den här gången.
Många hälsningar o kyssar
från din Artur

Inga-Lisa Rosenqvist 9/5 1938, Lilla Nyby, Eskilstuna
Hejsan lilla Ungen!
Nu skall ja väl skriva till dej som jag lovade annars blir det väl inte bra. Men ja kommer ej med några glädjande nyheter må du tro. Birgit har frågat värden om du skulle få bo här men han sade att du skulle bara få bo tills du fick något annat rum. Nu har Birgit och ja resonerat om de här och vit tycker du kan bo här tills midsommar eller så länge ja är kvar menar vi. Det blir ju en och en halv månad så det blir en liten tid i alla fall som vi får vara tillsammans. Det är som ja brukar säga åt dej att oss unnar de ingenting. Även i det här fallet måste vi ge oss. Hur många gånger som det har varit vet jag ej. Du skall ej bli ledsen för de ordnar sig nog ska du se. Det är så trist idag. Här regnar de och kallt är de så man kan frysa ihjäl. Men det mest trista de är att inte du är här. Nog kunde du vara här hos mej istället för att bo så långt bort. Men du måste lova mej att komma in om onsdag kväll så att ja får tala vid dej. Du kan ju hämta fackföreningsboken på samma gång eller hur? Idag har ja varit in i Sandahls Bokhandel och köpt portfölj. Du ska se att ja är glad 8.75 kosta den. Det var dyrt men de kan inte hjälpas. Sen har ja börjat med stenografi så i morgon börjar jag kl. 8. Det blir att gå och lägga sig tidigt varje kväll. Då är väl du nöjd. Då vet du ju vad ja gör om kvällarna. Men någon kväll måste ja gå ut så ja inte blir möglig. I morgon tisdag är ja bjuden till faster. Ja, Birgit och Artur är också bjudna så vi skall gå dit. När du åkte hem var du allt bra ledsen eller hur? Men inte var ja glad heller precis. Hur dags åkte pappa och mamma hem? Du är väl inte sjuk? Min lilla Unge får ej vara sjuk för då kan du ej komma in till mej om onsdag. Nej nu skall ja väl slut skriva. Ja har läxor i stenografi tills i morgon. Slutar nu med tusen hälsningar kyssar och kramar från din Solöga
Hälsa till samtliga närvarande
Birgit hälsar

Artur 16/5 1938, Öster-Kolsta
Jag skulle ju skriva om onsdag, men jag är tvungen att skriva ikväll och tala om för dej att jag får börja jobba om torsdag. Du kan inte tro vad jag blev glad när Erik tala om de för mej: Byggmästaren sa åt Ivar att jag skulle få börja på samma ställe som han, så skulle Ivar få undervisa mej.

Artur 6/9 1938, Strängnäs
Jag måste nu skynda mej att skriva för vi skall ut på nattövning. I dag har vi haft flyglarm tre gånger, en femton flygmaskiner anföll på en gång.

Inga-Lisa Rosenqvist 14/9 1938 Drottninggatan 13
Du får lov att åka till Kungsör om lördag när du kommer hem. Jag åker på fredag em. Du förstår de skall röka i hela huset för att utrota vägglöss. Ingen i hela huset får vara där på 3 nätter. Ja har haft ledigt från skolan idag. Sen ... gick ja till Faster och åt middag. Ja har ringt hem idag. Mamma blev så glad när hon fick höra att vi skulle komma hem.

Inga-Lisa  24/9 1938
Nu vet ja ju att du inte kommer hem om tisdag heller. De har stått i tidningen och på löpsedlar att ni blir kvarhållna för den där Hitlers skull. Jag skulle kunna strypa honom. Sen gick jag ut ett tag idag de var på eftermiddan då träffa jag farbror Bertil. Jag glömde tala om att faster och farbror var här i tisdags också.

Inga-Lisa Karlsson 23/1 1940 Öster-Kolsta
Jag sitter och skriver vid ett ljus så du får ursäkta om det inte blir mitt på raden jag skriver. Det fladdrar hit och dit. Vi har ingen ström idag. Jag har varit ute hela eftermiddagen och åkt skidor. Einar har tagit bort gärdesgården och gjort en backe som vi åker i, alla tiders ska du se. Sedan har jag varit ända till Årby-Lund och åkt också. I morgon onsdag skall Einar och jag in till staden och elda. Vi ligger där över natten sen åker vi med Åhlin från Folkesta. Jag hörde av Birgit att vattenledningen var frusen. Bohlin har också ringt om ledningen. Han eldar och försöker tina upp den men vet ej hur det går. Få se hur det går om den tinar upp sig när vi kommer hem. Jag kan ju inte hjälpa om den fryser eller hur! Idag har de pratat om älgjakten du var med på för en 4 år sedan. Karl-Gustav ligger sjuk men de kanske du vet. Merit är i Kungsör. Farbror har varit ute och huggit en säck björkvved som vi skall ha med i morgon.

Inga-Lisa 5/2 1940, Öster-Kolsta
Vi skulle gå till Engsberg idag men vi är insnöade igen, så vi kommer inte ner till vägen. Det är stora drivor hela vägen. Vi får gå bort en annan dag om det blir bättre. Så nu vete gudarna hur det blir med veden. Vi får väl frysa, om det inte kan bli bättre till nästa vecka. Du vet byggmästare Gustav Pettersson, han har köpt ved av din pappa, men han ville vara skyldig till 1 april. Alla byggmästare ha det dåligt tror jag. Farbror har ringt till upplysningsbyrån. Han skulle få svar idag om Pettersson var en trovärdig köpare. Erik inbilla i honom att det var en riktig spelevink, så farbror vart riktigt rädd. Han har sålt 30 m asp och 20 m björk till en gjuteriägare i Eskilstuna. Det vart en 700 kr. Han fick 14:- för björken. De hugger timmer idag. Ljusbergen han skjutsar läroverkspojkar till och från Elgmyra, för de skall lära sig att hugga ved. Har du hört på maken?
I morse körde Ivar på skaren rakt fram ner till vägen. Erik var med och hjälpte honom över diket. Du skall se att det gick fint. Det går ej att åka på vägen.

Inga-Lisa 13/2 1940, Öster-Kolsta
Det är så mycket snö här så du kan aldrig tro. Det har varit yrväder här både igår och idag. Vägen har yrt igen så det står en till knäna om man skall gå. De håller på och snöplogar för fullt, men de får visst ingen ordning på vägen. Alla får köra ut mjölken till vägen: Det är värst för Fridhems, de har så långt att köra. Einar skall till Fridhem med semlor idag. Han är springpojke i handeln. På tisdagarna åker han överallt med semlor.
Jag har funderat ut, att du och jag skulle åka släde ner till Edvard och Ingrid om söndag morgon. Ja vill så gärna, men du vill väl inte följa med. Du vet hur tokig jag är i att åka släde: Du kan inte neka mig det ungen min. Vi åker på morgonen och sen kommer vi hem innan det blir mörkt. Det skulle vara alla tiders.
Gustav har fått utryckningsorder. Han skall till Åkersnäs den 15 mars. Sen får de jobbigt här hemma.
Jag måste tala om att farbror åkte skidor till Lilla Hult igår. Du skulle sett när det bar iväg. Det såg alla tiders ut.
Inga-Lisa 21/2 1940, Kungsör
Ja är alldeles sjuk, för att ja inte har mina skidor här så jag kunde få åka ett tag. När jag kommer tillbaka till Kolsta då skall jag ränna skidor och se på aktion vid Årby-Lund. Du vet den blir om måndag.Pappa ville köpa kortleken av mig så jag har sålt den. Om du vill kan du köpa en till, men vi gör ju inte så mycket med en kortlek.

Artur 27/2 1940, Strängnäs
Jag skall nu skriva några rader så du får höra hur jag har det. Ja, dom  här dagarna har jag haft det riktigt bra skall du se. Igår var jag ute och sköt med pistol, det var roligt skall du se, det gick fint skall du se. Idag  går jag korridorpost, jag började igår kväll klockan 7 och gick till tio, så jag har fått från 4 i natt till kl. 7, men så slipper jag vara ute på hela dan idag så jag har det fint som du hör.

onsdag 4 januari 2012

Gölingstorp Norrgården

Byggnaden flyttades till sin nuvarande plats någon gång efter laga skiftet år 1841.