Finland tur och retur

År 1742, i slutet av april eller möjligtvis i början av maj, vandrade de fem soldaterna Erik Apelroth, Sven Asp, Bengt Månsson Giösman, Torsten Hedenberg och Nils Sällman iväg från Sandhult till soldatmönstringen i Stockholm den 13/5 1742.

Soldaterna var unga, Erik Apelroth, som tjänstgjorde för soldatroten i Näs, var född 1720, alltså enbart 22 år gammal och hade vid färden till Stockholm hunnit ha soldattjänsten i Näs i ungefär ett halvår. Sven Asp tjänstgjorde på Äspholmens rote och var född 1719. Även Sven hade varit soldat i knappt ett halvår. För Torsten Hedenberg saknas födelseår, men han hade blivit antagen som soldat i Bäckabo samma vår som vandringen mot Stockholm och var antagligen inte så gammal han heller.

Bengt Månsson Giösman från Götsereds soldattorp var lite äldre. Han var född år 1695 och alltså 47 år gammal. Han hade hunnit tjänstgöra 26 år som soldat. Nils Sällman var 48 år gammal och hade varit soldat i 20 år på Sandareds soldattorp.

Vid mönstringen i Stockholm blev alla fem kommenderade till galläreskadern, Apelroth, Asp, Giösman och Hedenberg hamnade på galären Lustig och Sällman på galären Johannes. Galläreskadern låg vid denna tid i Finland, men var inte inblandade i några strider i Hattarnas ryska krig som pågick 1741-1743 mellan Sverige och Ryssland.

Månaderna går och den 28 november plockar prästen i Sandhult fram sina kyrkböcker för att göra några noteringar. Vi kan där tydligt läsa följande:
* Soldaten Bengt Jössman. Död i Finlandh
* Soldaten Nils Sellman. Död i Finland.
* Soldaten Sven Asp. Död i Finland.
Apelroth och Hedenberg nämns inte i dödboken, men i soldatrullorna framkommer det att även de mötte samma öde.

Men vad hände då på galärerna? De var ju inte med i några stridigheter? En fältpräst, vid namn Tiburtius, besökte en av galärerna 1742 och skrev ner följande: "Ner i rummet på galären var horribelt osnyggt. Soldaterna hade rödsoten, så att tågvirket, golv och sängar, ja, allt var nedsmutsat med blodig träck, och en gruvlig stank, så att jag undrade, huru någon man kunde bliva vid liv, och ändå frågade ingen efter rengöring, så att det såg ut, som allt med flit befordrades till undergång".

Flera tusen sjömän tros ha dött av sjukdomar under de här krigsåren. Ca 260 man från Älvsborgs regemente avled. Hela fartyg avsattes som s.k. sjukskepp, Sven Asp och Bengt Giösman uppges ha dött på ett sjukskepp.

Här kan du läsa Tiburtius hela "Historia om finska kriget åren 1741 och 1742".

Majstångsbacken

Tack vare en karta från 1703 vet vi att de boende vid Hällereds säteri i Sandhult firade någon form av midsommar redan i början av 1700-talet, och troligtvis ännu tidigare än så.

Majstångsbacken finns inte längre kvar. Kullen och den röstäckta åkern på kartan schaktades bort i samband med byggnationen av det nya testbanan i Hällered, Aztazero.

Skansen Hultet

Under kriget låg min farfar en kort tid i Häljebol, nordost om Charlottenberg. Längs vägen mellan Häljebol och Stråket låg Skans 153 Hultet.

Inne i Häljeboda visade sedan några bybor vägen till denna

ladugård som var en av alla förläggningar i området!

Utdrag ur några brev som min farfar Artur skrev i Häljeboda till min farmor:


? April 1941, Häljeboda
"Vi har ett strålande vårväder häruppe, solen skiner så snön är väl snart borta.
I går kväll hade det ordnats kabaré av militärer för oss som jag var och tittade på, det var alla tiders bra förstår du, när dom sjöng eller spelade några känsliga bitar då gick mina tankar direkt till mitt lilla pyre, det var precis som jag kände att du och jag har mycket att vänta av livet när du och jag en gång får leva som andra människor. Och idag har vi bara skidvallning på programmet och det är ju snart gjort, för övrigt kommer jag att vara hemma i tältet resten av dagen, nu tror jag att du kan få en inblick i hurudan min påsk varit utan dej."

19/4 1941, Häljeboda

"Det var ju roligt att höra ni hade roligt i påskas. Jag förstår att snön snart är borta därhemma eftersom du säger att det regnar så dant, men du skall se att det är ej så mycket bättre här, visserligen regnar det inte men det är lenväder så det är så slaskigt på vägarna så.
I går så fick vi byta tältplats en bit och så fick vi trädgolv i tälten så nu börjar det bli riktigt skapligt, förut så gungade ju vattnet nästan under oss."

29/4 1941, Häljeboda

"Jag skall nu försöka skriva några rader till dej, i karbidlampans sken, jag går nämligen eldvakt en timma."


1 maj 1941, Häljeboda
Tack för ditt kära brev som jag fick i går. Ja, nu har det blivit 1 maj också så tiden lider iväg, vi har idag ett strålande vårväder, solen den flödar i all sin glans. Det är den andra gången som jag ligger ute första maj, få se hur det blir nästa år, hoppas att få vara hemma hos dej då, för annars blir det allt för tråkigt, den som lever får se. I går kväll var vi ute hela bataljonen på litet underhållning, vi hade majbål, sång, deklamation och tal, det var ju rätt så bra fast nog tyckte man att det var rätt så hårt att vara tvungen att vara så långt borta ifrån dej.
Ikväll får vi opp en liter renat så det är ju meningen att vi skall ha en liten fest, vi har ju litet mat också, sill, smör och bröd o.s.v. Vi är ju fyra stycken så du behöver ej befara att vi skall bli luriga, det hade ju varit bättre om vi haft det som igår, men det går ju ikväll också, hoppas det blir roligt."


7 maj 1941, Häljeboda
"Vi har ju haft ett strålande väder häroppe hela tiden men nu några dagar har det varit dåligt med det och idag har det snöat.
Du tyckte det var dåligt med blåsippor hörde jag, häroppe har det varit fullt i backarna, åtminstone i fjorton dar, så vi kanske haft lika fin vår häroppe."

Läs mer om Skansen Hultet på Wikipedia

Läs mer om Skansen Hultet på Upplev Eda

En skog av Cladonia!

I skogen finns ett släkte av små, små lavar vid namn Cladonia, eller på svenska bägarlav. Alla de här små lavarna blommar men på många av dem kan det vara svårt att se med blotta ögat, då blomningen sker i nästan exakt samma färg som själva laven. Dock finns det undantag!

Den här vackra kochenillbägarlaven fann jag när jag satte 

mig och fikade i kanten av torvtagen på Tänge mosse.

Och lite längre bort dök det upp en hel skog av Cladonia!

Röda granen

Hemma i skogen finns en gran som kallas för Röda granen, detta pga att dess skott är röda! Eller i alla fall var. Granen har nu många år på nacken och blir inte så röd längre. Dock har den ynglat av sig lite här och där så det går fortfarande att se de speciella granarna med dess på våren chockrosa och senare röda skott.

Den ursprungliga granen står kvar bort i skogen, 

men nuförtiden är det tyvärr inte så mycket med den....

En gång i tiden var den till och med 

naturminnesmärke och fridlyst.

Över stock och sten vid Storsjön

Under det dryga året som Storsjön var sänkt var det inte bara husruiner som steg upp över vattenytan. Stubbar, rötter och stenar som legat under vatten i ungefär 100 år gick nu att beskåda mer ingående.

 Den här skönheten finns numera hemma hos mig.

 Ett odlingsröse stiger upp ur sjön.

 Italien? Eller en drake?

Spår av järn minner om de järnframställningsplatser 

som funnits vid sydvästra delarna av sjön

 

 

Slagg

En jobbarkompis till mig hittade en sten med fossil i!
Tack för bilden, Håkan!

Bautasten Tämta

Precis invid Sävens strand i Tämta finns flera fornlämningar, bl.a. en hällkista, en stor rest sten,en domarring, en stensättning och flera mindre resta stenar.

I riksantikvarieämbetets inventering kan man läsa att traditionen berättar om en "kung Gallen" som här blev upphunnen och ihjälslagen av sina fiender efter en strid på Norske hed.

Rest sten vid Sävens strand

Läs mer:
Riksantikvarieämbetet, rest sten och domarring
Riksantikvarieämbetet, hällkista