torsdag 22 september 2011

Äspholmen/Hällered - igen

Jag har tidigare i bloggen nämnt Äspholmens ödegård, strax norr om Sandhult. Äspholmens ödegård ligger inom det område där SP/Chalmers med största sannolikhet kommer att bygga en biltestbana, en "ASTA" (Active Safety Test Area).

Idag (22/9 2011) har Borås stad beslutat att säga ja till det planprogram som tagits fram ang. testanläggningen. Under vintern kommer en detaljplan att tas fram. Beslut angående densamma tas i februari 2012.

En första arkeologisk utredning gjordes av Lödöse museum 2009/2010. I denna rapport nämns att en förundersökning bör komma till stånd. Länsstyrelsen nämner i en samrådshandling från senhösten 2010 att en konsekvensbeskrivning bör göras, samt att anläggningen bör anpassas så att fornlämningar bevaras.

Under hösten 2010 har någon form av undersökning gjorts av ett fåtal av de hundratals röjningsrösen (i trakten kallade hackerör) som finns i området. Vad man kommit fram till här har vet jag ännu inte.

                        
Två av de undersökta röjningsrösena.

Kan man hoppas på att en undersökning även görs av det
 gravröse som ligger emellan Göksholmen och Äspholmen?

Här kan du läsa det arbete om Äspholmens ödegård som jag skrev för några år sedan då jag läste kulturhistoria vid Borås Högskola.


Planprogram taget i Borås kommunfullmägtige 22/9 2011. Här kan du också läsa om vad som framkommit i samråden med olika myndigheter m.fl.
    

lördag 20 augusti 2011

Konstprojekt Olofstorp

Långt ute i skogen i Fänneslunda ligger Olofstorps ödegård. Här finns ett mycket stort antal kulturhistoriska lämningar, vissa av dem daterade över 2000 år tillbaka och vissa av dem jämförelsevis ganska unga.

Här finns gravrösen, kolbottnar, lämningar av både gårdar, torp och backstugor och därtill tusentals mycket gamla odlingsrösen.

Vid ödegården Olofstorp (vars husplats tyvärr endast kan spåras med hjälp av en källare samt en liten planta humle) drivs projektet "Olofstorp - ett jordearv". Här bedrivs både forskning, guidade upplevelsevandringar och just för tillfället ett konstprojekt. Mitt ibland lämningarna av bl.a. Olofstorps åkrar finns konstverk som till största delen skall minna om livet på Olofstorp genom århundradena.






Drottning Hacka kikar fram mellan granarna.

Konstprojetet på Olofstorp pågår September månad ut.

Läs gärna mer om Olofstorp - ett jordearv.

 

Betande kor, Sköttning

Betande kor, Sköttning, Bredared

Klagomål över storskifte i Onsala socken

År 1770 förrättades storskifte i Onsala socken, Hallands län. Flera av hemmansägarna på halvön var inte nöjda med lantmätarens arbete utan klagade till berörd myndighet vilket ledde till en s.k. häradssyn, där en ny lantmätare såg över den storskiftesförrättningen. Denna häradssynen skedde år 1777.

Protokollet från denna förrättning berättar en  hel del om gårdarna i Onsala. Bl.a. får man en inblick i hur själva ängsmarken var beskaffad, t.ex. sköts den nya häradssynen upp under flera månader då "en del af de ägor, hvilka wid detta tillfälle skulle undergå pröfwning, i anseende till den regnagtiga wäderleken, nu blifwit så med wattn beswärade, att granskning å de samma ej företagas kunde". Några ängar förklaras i texten "bestå af djup och sank mark med pölar".

I förrättningen berättas också om s.k. åraskifte, vilket enligt www.genealogi.se betyder: "Man fick årligen genom lottdragning bruka och skörda den åkerlott man "vunnit" liksom ängslotten man av slumpen tilldelats, så att alla ägarna i tur och ordning fick bruka och skörda byn olika åkrar". Lantmätaren vid storskiftet verkar helt ha missat att hemmansägarna i Onsala använde sig av denna uppdelning av åkrar och ängar.

Slutligen kan man också läsa en hel del om de negativa effekterna av ett storskifte. En bonde som i alla år skött sin ägor perfekt, kan i samband med skiftet tilldelas ägor som helt vanskötts av sin tidigare ägare, och därmed få sämre avkastning än vad han haft tidigare.

Några utdrag från protokollet:

"Herås, Mårten Pers gård, Mårtagården
Detta hemmans förmenta lidande uti åker härrör endast af de renar, som befinnas emellan de wid Delningen undfådde åkrar, hvilka wid den samma för åker ansedde blifvit. När desse Renar till åker uptagas, igenfås det tunnetal som hemmanet bör tilfalla.
Hwad Ängsdelningen beträffar, synes det wäl som detta hemman undfått sämre äng till bördighet, än den som det bortlemnat; men denne undfångne nya äng består dock till större delen af sådan jordmån, som på hwarjehanda sätt kan blifva förbättrad, utom No. 430, den så kallade Brunnsmad, som består af djup Hängedy, hwarpå ett odugeligt grässlag wäxer, och hvilket swårligen kan blifva förbättrat.
Till någorlunda uphjelpande af detta wåta Hängeflyet, hwaruti La. K, L och F med detta hemman efter den nya delningen blifwit deltagande, bör ett dike härifrån läggas öfwer Ängen No. 920, som tilhörer La: S Lyngås, och sidstnämde Hemman tilhållas, att wara behjelpeligt wid wattnets afledande på förromrörde sätt.
Släpås, Börje Anders Gård, hvaraf 2/3-delar kallas Mällberg
Härwid observeras den föromrörde skilgagtigheten emellan Åkrarne No. 844 och 845.
De Ägor, som härstädes undergått delning, befinnas rigtige så till innehåll som godhet, utom det, att mindre Rågjord wid Delningen detta hemman tilfallit.
I öfrigt befinnes hemmanet wara lidande därigenom att det bortmist åker, som warit wäl häfdad, och, i det stället, bekommit sådan, som warit i sämre bruk, hwilken dock tillika med den nya Ängen befinnes wara af god bottn, och således, igenom god häfd, lätteligen står att uphjelpa och förbättra. Hvad minskning af Rågjord beträffar, så lära Mällberg och Råön sins emellan afhjelpa denna omständighet, emedan den sidstnämde till den förre sidstledne Höst återlemnat Åkren No. 876, hvilken består af god Rågjord, i hvilken händelse och om detta står fast, Råön af Mällbergs nya Åkerlott kommer att njuta ersättning.
Den af Mällberg, öfwer Råöns och Wikens ägor, påstådde wäg till Bräcketorpet, hörer nu mera ej till Landtmätarens befattning.
Stora Siken, Bassås, Nils Svens gård
Det af detta hemman öfwerklagade lidande uti äng härrörer derutaf, att 4 särskilte Ängar, utan ersättning, det samma wid delningen frångångne blifwit, neml:
No. 1416, som blifwit uppgifven för Lilla Sikens räkning. Denne Äng har Herr Commissions Landtmätaren Schvartz sjelf wid HäradsSynen anmält, att Lilla Siken wid upgifningen af ägorne sig orätt tilägnadt, och har Herr Landtmätaren till dess rättande uti Charta Beskrifningen upgifwit Project att det så förehölt sig, erkjändes af de nu tillkallade åboer uti Lilla Siken.
Emellan No. 1425 och 1431 är en äng belägen, som tilhördt detta hemman, men ej blifwit på Chartan anteknad. Här öfwer blefvo Åboerne på Porsagården, till hvars äng den blifvit sammanlagd, hörde, och af dem erkjändt.
En äng uti No. 1499 liggande, hvilken ej eller under affattningen blifvit observerad och på Chartan anteknad. Som denne äng 1499, hvaruti ängsstycket är beläget, tilhördt Lilla Stenkelsås, så blefvo Åboerne på nämde hemman hörde, hvilka rigtigheten häraf erkjände.
Häremot är ett litet hörn af No. 1499, med detta hemmans Litter teknadt, som befants tillhöra Hökås.
No. 1043. En Äng befinnes wid delningen wara Kjöpstaden, Bengt Anders gård ensamt beräknad, därest likwäl nämde hemman med Stora Siken däruppå haft åraskifte, hvilket af ägaren till Kjöpstaden erkjändes och besannades.
Sävedskulla
Detta Hemman befinnes ej wara lidande uti äng igenom något annat än wanhäfd å en del af dess igenombekomne ängar, på hwilka wid pröfningen bottn befants wara god, men gräswallen, igenom ett för nära slående och betande, bortskjämd. Detta kan hjelpas med tiden och ängsmarken igenom odling förbättras.
Kjöpstaden, Lars Hans Gård
Detta hemman, som med Kjöpstaden, Bengt Anders Gård legat i ägoblandning af åker och äng, har emellan sig och nämde hemman ej undfått någon ny å Chartan utsatt delning. I anseende därtill, att det utaf Beskrifningen kan inhämtas, att ägorne blifvit delade, åtminstone därtill ämnade, så har samma Ägor på Chartan blifwit uträknade och på marken pröfvade, samt rigtige befundne, så wida som det utan någon å Chartan utsatt delning warit möjeligt att utforska.
Wid undersökningen af detta hemmans ägor befants hemmanet äga någon äng och åker, under No. 1762 och 1763, något aflägse ifrån sine öfrige Inägor liggande, och tillika en därstädes anlagd wattuqvarn, som är skattlagd; men som därtill ingen wäg blifwit lagd, så måste, wid Delningens närmare wärkställande, äfven wäg till denne Skattlagde Qvarn läggas, och af oskift mark uttagas.
Store Gården i Kjöpstaden
Detta hemmans lidande wid den skjedde Ängsdelnignen härrörer därutaf, att det undfått någre ängar, hvika igenom wanhäfd blifvit skjämde, och gräswäxten igenom ett för nära slående och betande utmattad; men jordmånen och bottnen är så wida god, att den igenom odling och bättre häfd står att uphjelpa och förbättra.
No. 1769. En Äng tilhörer detta hemman af gammalt, men har orätt blifwit tilägnad Justegården, som härföre wid delningen undfått ersättning; är i öfrigt en och den samma med den bredevid belägne No. 1770, som står för detta hemman rigtigt uptagen, ehuru den wid afmätningen blifvit skild i 2ne särskilte ängar.
No. 999, 1002 och 1010 upgafs af Åboerne wara till gräswäxten mycket bördige, ehuru, bottn består af Strandsand med ganska liten Skorpa matjord.
Wid Undersökningen begärtes af Åboerne, att wägen som går öfver ägorne åt Bäcken, måtte läggas uti skilnaden emellan Hemmanets och Tollagårdens Åkergärden, till att därigenom så mycket lättare winna hägn på åkren. Detta besågs och befants därtill mycken anledning, samt att vägen härigenom ej blefwo längre att underhålla.
Spekedal
Wid Åkerdelningen är ett stycke, med No. 1949 teknadt, både såsom gammal åker och äng hemmanet påfördt, hvarom, så wida det ej gör tilfyllest i bägge händelserne, ej någon rigtighet kunde utrönas.
Detta hemmans nya Ängslott af No. 2058, 2059 och 2060, har ej blifwit till sin storlek behörigen utstakad, utan allenast med skiljepålar å en sida utmärkd. Härutaf har händt att Hemmanet Lunden nyttjadt sin gamla äng, ehuru den till en del blifvit detta hemman tildelad, hvarigenom händt, att det gått i mistning af en del utaf den äng, som efter Chartan detsamma tilfalla borde.
Ett stycke af Torfmåssen No. 1987 sades wara detta hemman fråntaget, och som det af ålder warit hemmanets ägendom, så påståds, att det samma skulle återbekommas.
Apelröd
Wid undersökningen af den härstädes öfwerklagade ÄngsDelningen har allenast följande skilgagtigheter befunnits:
No. 2312 är en äng, som å Chartan står såsom detta hemmans gamla ägendom, men i Beskrifningen och wid Delningen blifvit ett annat hemman påräknad.
No. 2210 är en gammal äng, som i Beskrifningen står hemmanet påförd, men igenfinnes ej å Chartan. Uttaf de 2ne ängar, som stå på Chartan under No. 2211 med hemmanets bokstaf märkte, torde detta dock wara den ena, hvilket af misskrifning torde härflutit, och således lätteligen kan rättas.
I öfrige befinnes ingen felagtighet i den härstädes skjedde delningen, emedan de gamle ängar, som detta hemman bortmistat, äro till jordmånen och bottnen lika dålige med dem som hemmanet bekommit, och om någon skilgagtighet i bördigheten kan förmärkas, så afhjelpes det igenom odlande, emedan de nye ängarne med de gamle, i anseende till sjelfva jordmånen härtill äro lika tjenlige."
Protokollet avslutas med ett kort inlägg angående vanhävd av ängar av lantmätare Lundh:
"När dylike ängar nu wid delningen tilfallit sådane Ägare, som i de förromrörde händelserne med dem lindrigare förfara, och igenom uptagning till åker och åter nedläggning till äng, dem söka att förbättra och upodla; så förswinner denne höbristen och ängarne blifwa försatte till den bördighet, att den kan tilskynda dess ägare dubbel afkastning. Detta är ock enligt med hvad Kongl. Stadgarne i dy mål föreskrifva, då arterna af sjelfwa jordmånen och ej endast afkastningen, wid delningar skola tjena till graderings grunder."

Strandäng Vässingsö, Onsala socken
 

torsdag 11 augusti 2011

Bergtagen

När jag för några dagar sedan sökte i "Digitaliserade Svenska Dagstidningar" efter ett missionshus i Norra Klysna, Ervalla, ramlade jag istället på en artikel om en äldre kvinna som en dag försvann från sitt hus och där de närboende då, tro det eller ej!, trodde att hon blivit bergtagen. Detta skedde så sent som år 1865.

Avskrift av artikeln:

Örebro. I Nerikes Allehanda berättas: En 86-årig enka, som bodde på södra Klysna egor i Erwalla socken, begaf sig den 26 i nästlidne månad gående till den omkring 1/4 mil från hennes hem belägna Wasja by. Man wäntade henne förgäfwes hem på aftonen, och då hon ej heller dagen derpå hemkom, togs för afgjordt att hon blifwit bergtagen. En "klok gumma" besöktes, hwilken upplyste de rådfrågande om att enkan skulle återkomma, men kunde ej säga huru snart, och förmodligen för att de skulle slå sig i backen på att hon talade sant, wisade hon dem i ett glas, hwar den bortkomna satt, omfamnad af ett troll. För att få henne ur trollets armar anstäldes nu skjutningar, dels på en bergklint, kallad "hällarne", ej långt från enkans hem, och dels i korswägen wid Åboda, omkring 3/4 mil derifrån. Slutligen, inseende att detta sätt att gå tillwäga war som att "kosta krut på döda hökar", widtogo de andra mera förnuftiga åtgärder för att få reda på den förtrollade gumman. Något öfwer ett tiotal perssoner anstälde nemligen några dagar efterspaningar i slogar, sädesåkrar, diken och bäckar, men utan framgång, ända tills förliden weckas tisdagsförmiddag, då mellan 1 och 200 personer deltogo i letande. Gumman påträffades nemligen då liggande då i en rågåker wid Wasja.

Artikeln var införd i Dalpilen 1865-06-23. Den inscannade artikeln finns här.

onsdag 20 juli 2011

Skärsjön

Skärsjön är en mycket vacker liten skogssjö emellan Seglora och Fritsla. Sjön är till största delen omgärdad av vacker tallskog och små klippor. I sydvästra änden av sjön finns både grillplats och vindskydd.














söndag 17 juli 2011

"Inlösta fornlemningar och mynt 1835"

Jag har hittat en guldgruva på nätet! Digitaliserade dagstidningar! Närmare bestämt "Post- och inrikes tidningar" som finns inscannade från och med januari 1821 och 9.312 nummer därefter...

Här finns allt! Nästan iallafall...

Den andra juli 1836 finns en notis om alla de förlämningar och mynt som "Kongl. Witterhets-, Historie- och Antiqvitets-Akademin" inlöst under föregående år.

Efter att ha läst igenom den långa listan ställer man ju sig frågan vad som hände med alla de människor som nu fick en extra slant tack vare de lämningar de hittat. Vad hände t.ex. med statdrängen Johan Bellander som fick hela 14 Riksdaler för de smycken och mynt han funnit? Lyckades han kanske med att ta sig ifrån stat-arbetet tack vare de här pengarna?

Och den namnlöse gossen från Döderhult som bland annat hittade några mynt och smycken i samband med potatisupptagning. Fick han de pengar som Akademin löste in fynden för? Eller var det möjligtvis någon vuxen i närheten som lade beslag på de dryga 5 Riksdalerna?


Här följer samtliga inlösta fynd från år 1835:

1:o Tvenne vridna och en slät armring af guld, till en fingers tjocklek, funna af Bondedottern Petronella Johansdotter, under plöjning i åkern till Norrgårdens Hemman i Hamra Socken på Gottland; inlösta med 83 Dukater 1 R:dr 30 sk. Specie.
2:o En flintknif och en stridshammare af sten, hittade af Klockaren J. Jonsson på Kulltorps Gärde i Vestbo Härad och Jönköpings Län; inlösta med 15 R:dr 24 sk. Specie.
3:o En finggerring af silfver samt 3:ne större perlor, jemte 124 hela och 11 brutna Kufiska mynt,  upphittade av Bonden Olof Bymark i Birsta i Sköns Socken och Vester-Norrlands Län, på en alns djup, vid upptagande af myrgödsel ur en myra, belägen mellan Birsta och Finsta byar; inlösta med 15 R:dr 24 sk. Specie.
4:o 23 hela och 15 brutna Kufiska mynt, sednare funna på nyssnämde ställe i Sköns Socken; inlösta med 3 R:dr 16 sk. Specie.
5:o En guldbrakteat, funnen af Åboen Anders Pålsson i Herrmanstorp i Stora Harrie Socken, Harrjagers Härad och Malmöhus Län, vid gräfning i en honom tillhörig åker; inlöst med 1 Dukat, 24 sk. Specie.
6:o Fyra st. Konung Gustaf 1:s Markstrycken, 1 dito Konung Erik XIV:s, samt 2:ne Konung Eriks 16 Öre klipping, funna af Bonden Per Månsson i Åstra Speked, Arvika Socken, Jösse Härad och Carlstads Län, under plöjning i Månssons åker; inlösta med 4 R:dr 36 sk. Specie.
7:o En Sachsisk Riksdaler af år 1608, en Spansk dito af Konung Philip II, en Grefve Christophers af Mansfeld dito, 1 dito af staden Cöln af år 1577, med kontremarque, 1 dito Lübecks af år 1587, samt af smärre mynt en st. Hamburgs, 1 Hildesheims, 1 Rostocks och 1 Wismars, utvalda ur ett större fynd,som anträffades af Drängarna Zach Petersson och Anders Nilsson samt Bonden Jonas Andersson, vid borttagandet af ett stenrör på en åker i Kettilsboda af Jemsjö Socken, Östra Harad i Bleking; inlösta med 6 R:dr 36 sk. Specie.
8:o En hålmejssel af flinta och en hammare af sten, funna af Torparen Andreas Thorse i Vånga Socken, Skånings Härad och Skaraborgs Län, i en backe, der man tillförene träffat en lerurna, fylld med brända menniskoben och aska; inlösta med 1 R:dr Specie.
9:o En stenyxa, upphittad af Jonas Persson på Hagekroken å Hemmanet Lilla Lunnebohls ägor i Sandbäcks Socken och Skaraborgs Län; inlöst med 1 R:dr Specie.
10:o En tjock och öppen ring eller forntida spänne, med en lång torn, allt af silfver, funnen af Torparen Andreas Jakobsson under gräfning i jorden på dess torp, under Skattehemmanet Bjärnås i Tanums Socken och Härad i Bohus Län; inlöst med 17 R:dr 27 sk. 9 r:st Specie.
11:o Fjorton st. Tyska mynt från 1600-talet samt en knapp och 2:ne mindre knapp-skålar, funna på Thorslunda kyrkogård å Öland; inlösta med 5 R:dr Specie.
12:o Två st. Konung Erik XIV:s Två-markstycken, hittade vid upptagning af potatoes i en åker, af gossen Anders Larsson i Byslätt Björsgården i Marks Härad och Wenersborgs Län; inlösta med 1 R:dr 32 sk. Specie.
13:o Ett bältesspänne med tillhörande kedja, 2 små knappar och 2 så kallade perlor, samt af åtskilliga andra prydnader ett exemplar af hvardera, 2:ne fragmenter af ett fyrkantigt smycke och en bruten prydnad, föreställande bokstafven A, allt af silfver, jemte 12 st. Konung Johan III:s mynt, utvalda af ett fynd, som af Stat-drängen Johan Bellander anträffats i Vällinge by, Spånga Socken och Stockholms Län, i jordytan på tomten, efter en borttagen gammal stallbyggnad; inlösta med 14 R:dr 12 sk. Specie.
14:o En i spiral vriden brons-ten, funnen af Bonden Hans Larsson Lindarfve i Sproge på Gottland, under dikesgräfning; inlöst med en Akademiens Jeton.
15:o Ett Konung Carl IX:s Sex-markstycke i guld, af år 1609, funnet af Bergsmannen Matts Bergmans hustru, under gräfning i ett potatesland på Hemmanet Gyttorps gärde i Nora Socken och Örebro Län; inlöst med 5/8:dels Dukat eller 3 R:dr 42 sk. 8 r:st Banko.
16:o En yxa eller Celtiskt verktyg af brons, funnen af Drängen Rasmus Jönsson i Steglarp, under plöjning å en backa, kallad Ringhögen, i Malmöhus Län; inlöst med en R:dr Specie.
17:o En spiralformigt böjd ten eller uthamrad silfverstång, 2:ne större och en mindre silfverring samt  40 hela och några brutna Tyska mynt från Ottonernas tid; funna af en gosse, under upptagning af potatoes, på Norrby Gästgifvaregårds ägor i Döderhults Socken, Stranda Härad och Calmare Län; inlösta med 5 R:dr 21 sk. Specie.
18:o En guldbrakteat med vidlödd ögla, hittad under dikesgräfning i en åker vid Hesselby i Linde på Gottland, af Bonden Nils Jakobssons hustru; inlöst med 5 Dukater 24 sk. Specie.
19:o En vriden, sönderbruten ring af brons, hittad af Båtsmannen Christian Qviberg i Hamra; inlöst med en Akademiens Jeton.
20:o En brakteatformig guldpenning med vidlödd ögla, samt åtskilliga spännen och prydnader af brons, hittade af Bonden Johannes Frigges i Nähr på Gottland, vid gräfning i en örgrop; brons-sakerna inlösta med en Akademiens Jeton och guldpenningen med 2 Dukater.

På hemsidan Digitaliserade Svenska Dagstidningar hittar du "Post- och inrikes tidningar" samt 23 andra dagstidningar från Sverige.