Karta Linde socken år 1688

I jakten på min anfader Nils Pehrsson, boendes i Bromsjöbodar utanför Lindesberg, ramlade jag på den här fantastiska kartan över Linde socken år 1688. (Kartan finns att se i bättre upplösning o zoom på lantmateriet.se.)

 

 

Och eftersom kompassrosen var så vacker

så får den slinka med på en hörn också.

 

 

 

Kalklinbanan Forsby - Köping

Jag nås av det tråkiga ryktet att Kalklinbanan är på väg att rivas. Kalklinbanan som i många år fraktat mängder av kalk från kalkbrottet i Forsby till Köping.
Då den 41,2 km långa linbanan byggdes 1939-1941 var den Europas längsta linbana.

År 2003 utsågs linbanan till Årets industriminne.

Läs mer:

Kalklinbanan Forsby - Köping på Wikipedia

Kalklinbanans vänner

Linbanan Forsby - Köping, Industriminnen i Norden

ekuriren.se

 

 

 

Putsad ved i Ransäter

I Högsby, i Ransäters socken i Värmland, finns den här fantastiska ladugården, som för 50 år sedan säkert var mycket vacker och vitputsad. Nu har putsen för länge sen börjat falla och avslöjar att bonden använt ett mycket ovanligt underlag när han reveterade sin ladugård; nämligen ved!

Vår på Mölarps ö

 

 

 

 

Främmande fågel eller magic bird???

Jag kan bara inte undanhålla er den här fantastiska kartbeskrivningen från en karta över Västra Bor i Lindesbergs socken i Bergslagen.

Men vad det är för sorts fågel egentligen och vad den har för koppling till Lindesberg, det har jag inte en aning om...

Vårvinter på Grytsheden

  

 

 

 

Hörningssjöns mangroveträsk

Vid en vårligt besök hos släktingar i Råby-Rekarne bestämde jag och min mor oss för att ta en löptur till den närbelägna Hörningssjön. Hörningssjön är en av alla de närbelägna sjöar som inte finns längre. Som dikades ut under 1800-talet bl.a. för att skapa mer odlingsbar mark.

Jag har passerat över ett flertal sänkta sjöar i omgivningen, bl.a. Långsjön och Apalsjön och det har inte inneburit några större problem. Sänkningen av Apalsjön visade sig faktiskt vara ett riktigt lyckokast; en stor del av sjöbottnen är idag gräsmatteodling.

Vad gäller sänkningen av Hörningssjön så verkar det tyvärr inte ha gått lika bra.

Hörningssjön till vänster tillsammans med sjöarna Mellansjön, Skogasjön och

Lillhatrasjön som alla sänktes vid samma tillfälle. Karta från år 1857.

 

Redan precis efter sjösäkningen i mitten av 1860-talet berättar de olika skifteskartorna från byarna Albro, Magla, Vallby, Skravsta och Lilla Frönäs om ”starrvall”, ”kärrvall”, ”dy på lerbotten”, ”sjödy till okändt djup”, ”fräkenslog” m.m.

En karta från år 1866 över den del av den sänkta sjön som skulle tillfalla Magla by berättar att större delen av marken som delades upp bestod av ”wattendränkt trakt” samt starr och fräken. Endast mindre delar av Magla bys andel av före detta Hörningssjön bestod av starrvall och timotejvall.

Häradskartan från slutet av 1800-talet visar att all den mark som vanns

vid sjösänkningen nu åter är våtmark. Troligen användes dock vissa delar

ännu som slåttermark i någon form.

  

 Hörningssjön av idag

 

 

 

 

 

 

Löpturen över Hörningssjön var nog så nära mangroveträsk och moskiter som jag någonsin kommer att komma. Jag tippar på att min mor aldrig någonsin mer kommer att följa med mig på en joggingtur över en sänkt sjö…