Juhola finngård

Juhola gård, även kallad Juhola finngård, är en av tre gårdar i hemmanet Östra Mulltjärn norr om Östmark i nordvästra Värmland. Gården blev kulturreservat år 2001, och sedan dess har stora arbeten lagts ned på att återskapa det kulturlandskap som tidigare fanns runt gården.

Gården anlades i mitten av 1700-talet av den från Finland invandrade släkten Oinonen.

I de flesta skrifter som finns om Juhola nämns att gården i början av 1900-talet sköttes av de 11 ogifta syskonen Jonsson.

Detta är dock en sanning med modifikation. Men vi backar tillbaka något och börjar historien med syskonen Jonssons far, Jon Hindricksson.

Jon var 18 år gammal då hans styvfar, Hindrik Siffridsson, "afhände sig sjelf lifvet" genom att skära halsen av sig. Jon fick då snabbt och antagligen mycket oväntat ta över gården. Samma år, 1837, gifte han sig med Maria Ersdotter från en av granngårdarna i Östra Mulltjärn. Redan detta första år föddes deras första dotter, Anna.

Det är Jon och Marias barn som sedan under mycket lång tid kom att sköta Juhola gård. 12 barn föddes på gården:
Anna f. 1837
Hindrick f. 1839
Erik f. 1842
Jon f. 1843
Anders f. 1846
Olof f. 1848
Maria f. 1850
Kajsa f. 1853
Marit f. 1855
Mathea f. 1857
Johannes f. 1859
Edla Wilhelmina f. 1862

Två av barnen, Olof och Marit, dog som mycket små. Jon och Kajsa dog vid 25 respektive 16 års ålder, båda av nervfeber, idag kallat tyfus.
Det äldsta av barnen, dottern Anna, var den enda som lämnade gården för att gifta sig. 1862 flyttade hon till Röjdoset och gifte sig med Jon Henriksson där.

Fadern Jon avled våren 1885 och efter hans död var det alltså de 7 återstående syskonen Erik, Henrik, Anders, Maria, Mathea, Johannes och Edla Wilhelmina som brukade gården. Modern Maria dog 1896.

Den siste av syskonen på gården blev Johannes, även kallad Jussi. Han dog 1839, 79 år gammal.

Med tiden började både åker- och ängsmarker runt gården att växa igen. Ett mycket stort åker- och ängsområde norr om gården blev till slut till storskog.

Karta från år 1890 visar alla de åker- och

ängsmarker som fanns vid denna tid.

 

Ett flygfoto ur boken "Tradition i trä" från år 2002 visar att hela det

stora åker- och ängsområdet norr om gården är helt igenväxt av tät barrskog.

 

Sedan fotot ovan togs har stora arbeten lagts ned på att återskapa de gamla åker- och ängsmarkerna som nu återigen är öppna!

 

Myrtegar sydväst om gården.

Ängsmarkerna norr om gården är nu åter öppna!

 

Den stora åkern öster om boningshuset, på Värmlandsfinska

kallad Gask i betydelsen svedjan.

 

Rester av lada vid Bohuspeldo; norra åkern.

 

Framför huset den lilla åkern Erginpeldo; Eriks åker.

 

Boningshuset med rökstuga och svenskstuga.

Rökstugan är troligtvis uppförd runt år 1740.

 

Gårdstunet på Juhola

 

 

Loftbodarna är från ca 1750 och 1801.

 

 

Ladugården är troligtvis från år 1775.

 

 

Läs mer om Juhola:

 

Folder Juhola Finngård

Juhola i Kringla, Riksantikvarieämbetet

Byggnadsvårdsplan för Juhola Finngård, Länsstyrelsen

Skogsfinnarna och deras kultur, Värmlands museum

 

 

 



Potater och kokta lingon

"Sjukdoms frequensensen var störst ibland den fattigare folk-klassen, som led brist på sund och tillräcklig föda, då många lefde nästan endast af potater och kokta lingon."

Årsberättelser för provincialläkare finns att läsa i Medicinhistoriska databasen som är en verklig guldgruva. Som syns ovan skriver läkarna inte enbart om sjukdomsfall i trakten utan även om vad som kunde ligga bakom. Samuel Elmlund som skrivit meningen ovan var provincialläkare i Borås med omnejd i mitten av 1800-talet och var en av de provincialläkare som skrev både om hur väderlek och tillgång till föda och gröda påverkade människorna, men även hur de mycket långa arbetstider som exempelvis hemsömmerskor och hemväverskor hade starkt påverkade dessa kvinnors hälsa.

Musiker med anknytning till Sjuhäradsbygden: Ragnar Sundquist

Dragspelaren Ragnar Sundquist, född 1892 i Stockholm, spelade in över 400 skivor och gjorde ett flertal mer än årslånga turnéer i svenskbygderna i USA.

Ragnar föddes dock som Klaës Ludvig Ragnar Wiland. Efternamnet kom från fadern Klas Johan Wiland. Ragnars mor hette Maria Larsdotter Sundquist och därifrån kommer alltså hans mer kända efternamn.

Fadern Klas föddes 1856 på Hvilanda Soldattorp i Fänneslunda utanför Borås som son till soldat No. 519 Gustaf Larsson Wiland och hans hustru Carolina Charlotta Carlsdotter.

År 1866, när Klas Wiland var 10 år gammal, flyttade familjen till Rydal i Seglora socken där fadern fick arbete på "Rydals SpinneriFabrik Manufactur Actie-Bolag". Familjen hade vid det här laget utökats till att bestå av fadern Gustaf, modern Carolina Charlotta, sonen Klas och hans 10 syskon.

År 1882 flyttar Klas, då 26 år gammal, till Katarina församling i Stockholm. År 1890 uppges han vara järnarbetare och bo i Fyrtornet No. 1 i Katarina.

Tio år senare, år 1892, föds så Klas Johan Wilands och Maria Larsdotter Sundquists son Klaës Ludvig Ragnar. Familjen uppges då bo på Kocksgatan 32.

År 1898, då Ragnar endast är sex år gammal, dör fadern Klas. Familjen bor nu på Bondegatan 39. Fadern dör av hjärnhinneinflammation vid den låga åldern av 42 år.

Några kopplingar till Sjuhäradsbygden finns inte längre. Inget av syskonen Wiland stannade kvar i Rydal. Efter fadern Gustafs död år 1887 flyttade fem av syskonen, Johanna Lovisa, Maria Erika, Matilda, Emma Kristina och Elna till Oskarström där de fick arbete på den nyöppnade Jutefabriken. Systrarna Anna Christina och Augusta Sofia fick arbete på Norrby Spinneri i Borås och brodern Frans August blev rörläggare i Halmstad. Yngste brodern Carl Rickard tog arbete som sjöman och avled av blodförgiftning under en seglats till Umeå, endast 24 år gammal. Dottern Gustafva Charlotta dog endast 15 år gammal.

 

 

Bild från Wikipedia

 

Restad kyrkogård by night

En mycket sen kväll efter en natt-orientering i Restads omgivningar besökte jag även Restad kyrkogård.

Det räckte med att titta på några få gravstenar för att inse att det var inte bara de intagna på Restad som dog tidigt. Det gjorde även de anställda.

Lungsoten, tuberkulosen och lungiflammationen var allerstädes närvarande.

Johan Albert August, skötare från Restad

dog endast 28 år gammal av tuberkulos

Karl Viktor Svensson, sjukskötare från Restad

dog 32 år gammal av lunginflammation

Carl Gustaf Trägård, hospitalsläkare från Restad

dog 44 år gammal av gikt och någon form av njursjukdom

 

 Under åren 1905-1919 listas följande anställda som avlidna av antingen lungsot eller lunginflammation på Restad:

 

Karl Gunnar Malmsten, sjukskötare från Restad, dog 1906, 23 år gammal av lungsot

Augusta Vilhelmina Ringborg, sjuksköterska från Restad, dog 1906, 31 år gammal av lungsot

Olof Vilhelm Johannes, son till sjukskötaren Per Olof Eriksson o hans hustru Eva Sofia från Restad, dog 1908, drygt tre månader gammal av lungiflammation

Axel Alfred, son till torparen Johannes Boström och hans hustru Augusta Karolina från Restad, dog 1908, fem månader gammal av lunginflammation

Karl Artur, son till ladugårdskarlen Ander Johan Eriksson och hans hustru Maria Axelia från Restad, dog 1908, ett halvt år gammal av meningitis tuberculosa

Johan Ludvig Ivarsson, sjukskötare från Restad, dog 1910, 29 år gammal av lungtuberkulos

Lars Gottfrid Larsson, sjukskötare från Restad, dog 1912, 34 år gammal av lungsot

Karl Viktor Svensson, sjukskötare från Restad, dog 1914, 32 år gammal av lunginflammation

Johan Albert Augustsson, skötare från Restad, dog 1916, 28 år gammal av tuberculos

Karl Herman Karlsson Kjell, skötare från Restad, dog 1917, 38 år gammal av lunginflammation

Karl Filip Isidor Blomqvist, skötare från Restad, dog 1918, 25 år gammal av lunginflammation

Karl Hjalmar Albin Eriksson, sjukskötare från Restad, dog 1918, 36 år gammal av lunginflammation och influensa

Sven David Jonsson, skötare från Restad, dog 1918, 29 år gammal av lunginflammation och influensa

Johan Edvin Gran, skötare från Restad, dog 1918, 29 år gammal av lunginflammation

Anna Maria Olausson, sömmerska från Restad, dog 1918, 23 år gammal av lunginflammation

Aldar Konstantin Lundberg, skötare från Restad, dog 1918, 36 år gammal av lunginflammation och influensa

Alma Fredrika Olofsson, hospitalssköterska från Restad, dog 1919, 27 år gammal av lungsot

Anna Julia Johansson, sjuksköterska från Restad, dog 1919, 34 år gammal av lungsot

Elin Sofia Johansson, hustru till sjukskötare August Vilhelm Johansson från Restad, dog 1919, 37 år gammal av lungtuberkulos

   

Vad Emma dog av har jag tyvärr inte kunnat utröna.

 

"Lille Bertil", son till befallningsman Karl Vilhelm Alfred Hellberg och
makan Amalia Lovisa, blev inte ens ett år gammal.
Enligt dödboken blev han "förgiftad av våda."

 

Ytterligare en liten Bertil från Restad avled några år senare, sonen till

skötaren Nils Otto Karlsson och hans hustru Ellen Maria. Även denne Bertil

hade fått i sig något han inte borde, enligt dödboken dog han av "lut, drucken av misstag".

 

 Någon gravsten efter överskötaren Johan August Ryd lyckades jag inte finna på kyrkogården. Men då han blev begraven "i stillhet" efter att ha tagit sitt liv en septemberdag år 1907, endast 28 år gammal, kanske han inte fick någon framträdande gravsten på kyrkogården. Johan August var skötare på Restad i knappa två år innan han valde att avsluta sitt liv genom att hänga sig.

Skriftställarinnan Anna Tornström med den vackra gravstenen,

har jag inte lyckats återfinna i dödboken.

 

De intagna fick inga namn på sina gravkors.

På de allra flesta kors finns dock ett nummer,

det nummer som de intagna står under i församlingsböckerna m.m.

Albert Fritiof Thedin, sjukskötare från Restad.

Hade varit anställd på Restad i knappa fyra år då han valde att ta sitt liv, 32 år gammal.

 

Att läsa vad som stod skrivet på gravstenen var mycket svårt

i mörkret på kyrkogården, med endast min mobiltelefons lampa till ljus.

Till slut visade sig texten vara den sista versen av  "En svanesång" av Dan Andersson.

 

Nu stundar fest, nu varslar uppbrottstimma,

då fri och frälst jag upphör att förnimma,

och stiger i det namnlöst mörka ner -

och jublar, faller, ler och finns ej mer.

Trummesjön i solnedgång

Trummesjön i Sandhult

 

 

Karta Linde socken år 1688

I jakten på min anfader Nils Pehrsson, boendes i Bromsjöbodar utanför Lindesberg, ramlade jag på den här fantastiska kartan över Linde socken år 1688. (Kartan finns att se i bättre upplösning o zoom på lantmateriet.se.)

 

 

Och eftersom kompassrosen var så vacker

så får den slinka med på en hörn också.

 

 

 

Kalklinbanan Forsby - Köping

Jag nås av det tråkiga ryktet att Kalklinbanan är på väg att rivas. Kalklinbanan som i många år fraktat mängder av kalk från kalkbrottet i Forsby till Köping.
Då den 41,2 km långa linbanan byggdes 1939-1941 var den Europas längsta linbana.

År 2003 utsågs linbanan till Årets industriminne.

Läs mer:

Kalklinbanan Forsby - Köping på Wikipedia

Kalklinbanans vänner

Linbanan Forsby - Köping, Industriminnen i Norden

ekuriren.se

 

 

 

Putsad ved i Ransäter

I Högsby, i Ransäters socken i Värmland, finns den här fantastiska ladugården, som för 50 år sedan säkert var mycket vacker och vitputsad. Nu har putsen för länge sen börjat falla och avslöjar att bonden använt ett mycket ovanligt underlag när han reveterade sin ladugård; nämligen ved!

Vår på Mölarps ö

 

 

 

 

Främmande fågel eller magic bird???

Jag kan bara inte undanhålla er den här fantastiska kartbeskrivningen från en karta över Västra Bor i Lindesbergs socken i Bergslagen.

Men vad det är för sorts fågel egentligen och vad den har för koppling till Lindesberg, det har jag inte en aning om...

Vårvinter på Grytsheden